Yvonne Larsson

Hästkurator och människotränare

Kategori: Hästhälsa (sida 2 av 2)

Njut av höst och vinter!

Frost_on_nettle_leavesNu är sommaren definitivt slut och vintern närmar sig med stormsteg! Denna långa höst med ljumma vindar och soliga dagar har nästan fått oss att glömma att vi för länge sedan borde ha haft minusgrader och frostiga nätter (åtminstone här i Umeå) Skördetiden är mer eller mindre över och nu får vi under den kalla, mörka vinterperioden med andakt ta fram våra sköna och gröna skatter för att kunna hjälpa, lindra och bota eller kanske bara för att göra oss glada!

Under vintern kommer jag att anordna örtkurser för de som är intresserade av att lära sig mer om hur vi kan använda oss av våra lokala och inhemska växter i medicinskt syfte. Fokus kommer hela tiden ligga på hur det använts till hästar.
För er som deltagit i någon av mina tidigare örtdagar så kommer jag nu att kunna erbjuda en Del 2 som innehåller dels fördjupning men också där fler växter och örters användning finns med.
Hör av er om ni är intresserade ( Del 1 eller Del 2) så kommer jag att anordna så fort att  det är tillräckligt många anmälda.

Första tillfället blir dock inte förrän i början av nästa år.

Örtdagarna anordnas här på Sörgården, Hössjö, Umeå men om intresse finns kan jag även åka ut till andra orter.

Valegro vs Mistral

För er som undrar hur det kan se ut när en häst  tävlar i de högsta klasserna i dressyr så lägger jag ut Charlotte Dujardins och Valegros vinnarritt i Aachen här.

 

Och observera nu att jag inte påstår att Valegro inte skulle vara en fantastisk häst och jag påstår inte heller att hans ryttarinna skulle vara oskicklig på något sätt. De vann ju faktiskt EM 2015 med otroliga 94,19 %  och får i detta sammanhang räknas som det allra bästa ekipaget.  Valegro utför allt han förväntas utföra och jag har sett betydligt sämre ridning på samma tävlingsplats. Valegro varken biter sig i tungan, stressar med bettet eller går orent utan utför sitt program utan att det ser jättespänt eller oharmoniskt ut.

Men sedan såg jag ett annat videoklipp!

Vilka poäng tror du att  Alizée och Mistral skulle fått om de tävlat i EM?

För plötsligt ser Valegro betydligt mycket stelare och väldigt mycket mer hopdragen ut. Dessutom ser mina yrkesskadade ögon att hans ryttare  nog skulle vara betjänt av en och annan lektion i andning och avspändhet. Och kanske någon övning som mjukar upp henne i ryggen?

Men det är ju vad jag tycker.

Döm själva!

 

 

Recept på hemgjort insektsmedel

I år har det varit sjukt mycket mygg och knott, både under våren och nu under sommaren. Även en hel del broms, speciellt blinning har besvärat våra hästar nu på slutet.

De insektsmedel som finns att köpa ute i handeln har en mycket varierande effekt (oftast väldigt liten) eller så är de så giftiga att man blir mörkrädd bara av att läsa varningstexten på flaskan. (oftast inte så effektiva de heller) Det de har gemensamt är att de är väldigt dyra och inte så dryga heller så har man likt oss 8-10 hästar så blir man ruinerad enbart på att köpa insektsmedel.

Jag har i alla tider kokat och tillverkat eget insektsmedel. Jag har testat och provat mig fram och det jag nu använder mig av tycker jag fungerar riktigt bra. Åtminstone så har våra lokala Sörgårdsflygfän respekt för mitt ”Hemkörda” och då kostnaden är en bråkdel av de dyrbara flaskor inköpta i våra hästshoppar så kan jag generöst slösa och spreja så ofta och mycket jag vill.

Här är receptet för den som vill testa:

Sörgårdens bästa insektsmedel

(använd en gammal  panna som du inte är rädd om)

1 liter vatten kokas upp tillsammans med 1 dl torkad timjan och 1 dl torkad rosmarin.

Låt svalna och blanda i 1 tsk beckolja. Blanda väl.

Sila sedan noggrant genom en nylonstrumpa(om du vill kunna använda sprejflaska) och häll sedan upp i flaska, använd tratt .Jag återanvänder Ultrashields flaskor. (Nåt ska man ju ha dom till)

Fyll inte upp flaskan helt.

Tillsätt sedan 1 dl äppelcidervinäger och 0,5 dl ättika.

Droppa i eteriska oljor ca 8-10 droppar av varje

Jag använder mig av:

tea treeoil, citrongräs, citronella, kryddnejlika, pepparmynta, lavendel.

Alla oljor behövs inte men citrongräs eller citronella samt lavendel och kryddnejlika bör ingå.

När bromsarna kommer tillsätter jag också bittermandelolja ca 1- 2 tsk.

Skaka ordentligt innan du sprejar på hästen.

 

Ingredienserna införskaffas på följande platser:

Torkade kryddorna kan köpas i matvaruaffären eller i storpack hos mig.

Ättika och äppelcidervinäger köper du också i livsmedelsaffären.

Bittermedelolja finns bland bakgrejerna.

Eteriska oljor köper jag oftast hos Kosmetikkompaniet Snabb leverans och bra service.

Beckolja beställer jag hos Wilmas Naturprodukter  Kontakta dom om du vill köpa större flaska.

 

Lycka till med din egen tillverkning av insektsmedel! Hoppas att mitt recept ska vara dina hästar till nytta och hjälp!

Som  tack vill jag enbart ha en positiv tanke skickad via universum  :)

 

OBS! Det kan finnas hästar som är extremt känsliga och kan reagera på en eller flera av ingredienserna i insektsmedlet så testa för säkerhetsskull först på ett mindre område innan du sprejar hela din häst.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Giftigt eller inte giftigt?

Alsikeklöver

Alsikeklöver

Sommaren är här och oavsett att den hittills inte varit oss människor till lags och mest bjuder på kalla vindar och regniga dagar så växer och grönskar det så det knakar i hästens beteshage.

Att få släppa sin häst i stora, gröna och härliga sommarhagar är en lycka för både häst och människa. Men det finns en baksida med härligheten, allt som växer på betet är inte lämpligt för hästen att äta eller ens komma i kontakt med. Det kan vara allt från att hästen blir något påverkad till att växten är rent dödlig.

Just nu florerar det väldigt mycket rykten och olika påståenden på olika forum ute på nätet och då mycket av det jag ser att folk skriver inte är sant eller bara delvis stämmer så länkar jag till en vetenskapligt utförd studie gjord av Niina Kangas, SLU.

Läs gärna studien och sprid till alla hästägare ni vet så kan mycket oro skingras när frågetecken rätas ut och samtidigt så kommer fler hästar förhoppningsvis skonas från att bli förgiftade på sitt sommarnöje.

http://stud.epsilon.slu.se/2785/1/kangas_n_110609.pdf

Guldpasta

Guldpasta – Receptet:

  • 0,5 dl gurkmeja (helst ekologisk)
  • 1 – 2 dl vatten
  • 5 msk kokosolja
  • 1,5 tsk nymald svartpeppar

Blanda gurkmejan med 1 dl vatten och sjud sakta i 7-8 minuter på svag värme. Rör hela tiden i kastrullen och späd med mer vatten om det behövs.

Ta bort kastrullen från plattan och rör i kokosoljan och svartpeppar. Rör tills det har svalnat och kokosoljan blandat sig väl i pastan.

Häll sedan upp guldpastan i steriliserad glasburk (glöm inte locket) och förvara i kylskåp.

Hållbart i ca 14 dagar.

 

Gurkmeja är ett utmärkt och prisvärt alternativ till andra antiinflammatoriska medel och många hästägare har upptäckt dess fantastiska effekt på hästens hälsa och rörlighet.

OBS! Det verksamma ämnet i gurkmeja, Curcumin, har inte så  hög biotillgänglighet och upptaget blir rätt lågt om man inte blandar gurkmejan med nymald svartpeppar samt en liten mängd olja. Piperin, vilket är det verksamma ämnet i svartpeppar ökar upptaget av curcuminet med upp till 20 gånger. Oljan gör också att upptaget ökas.

  • Leder och muskler kan med fördel behandlas med gurkmeja.
  • Bra resultat har setts på hästar som har/haft Borrelia/Erlichias.
  • Gurkmeja har laxerande effekt och påverkar även lever och galla i positiv riktning.
  • Modern forskning pekar på att gurkmeja förebygger cancer och leversjukdomar.
  • Ny svensk forskningsrapport visar att gurkmeja ger effekt Alzheimers (läs mer om det här)
  • Används med framgång för att bekämpa inkar och används då både invärtes och utvärtes.
  • Gurkmeja är kraftigt antioxiderande och inflammationshämmande. Verkar positivt för ledvätska, läker och stärker.
  • Läkande på magsår och andra sår både utvärtes(ges invärtes) och invärtes.
  • Kan blandas med vilka örter som helst.

Men det är inte enbart hästar som med fördel kan äta gurkmeja, även vi människor har stor nytta av att inta den.  Testa att göra Guldpasta enligt ovan och gör Guldmjölk, det är faktiskt riktigt gott och även den som inte gillar smaken av gurkmeja brukar utan problem kunna dricka det. Jag brukar även blanda i all mat där det passar, tex grytor och olika röror för att på ett naturligt sätt öka dagsdosen.

Guldmjölk – Receptet: 

Guldmjölk passar till kvällsdryck eftersom varm mjölk lugnar ner nervsystemet och hjälper Dig att slappna av men drick gärna en kopp 2- 3 ggr per dag så får du snabbare effekt.  Gurkmeja är känt för att göra lederna mer flexibla, därför brukar det rekommenderas guldmjölk om lederna knakar.

(1 port)

  • 2 dl mjölk ( ris-, havre- eller komjölk)
  • 1/2 dl vatten
  • ½- 1 tsk gurkmeja-pasta (se recept ovan)
  • 1 krm malen kardemumma
  • 1 tsk honung (lite kanel ovanpå).

Koka upp mjölk i en kastrull. Häll vatten i en mugg/kopp och blanda i gurkmeja, kardemumma och honung. Tillsätt den varma mjölken. Rör om då och då när Du dricker.

Om jag har lite bråttom så  brukar jag  inte använda någon mjölksort utan blandar ut guldpastan enbart i lite varmt vatten och dricker. Det funkar utan att använda andra kryddor och honung också.

Jag brukar även dricka Ingefärsshot 2-3 ggr per dag.

Tänk bara på att börja med en mindre mängd för att vänja dig och magen vid gurkmejan!

Vill du har mer info om Gurkmeja eller andra örters användning får du gärna kontakta mig på kontaktsorgarden@telia.com eller ring  090-211 42

Fästingar!

Tick_(aka)

Detta år spås att bli ett riktigt fästingår! Och hästar kan dessvärre bli riktigt, riktigt sjuka av fästingbett. Klicka på länken och läs om Anaplasma och Borrelia och hur det yttrar sig.  Även om vi här i norr är relativt förskonade så finns dessa äckliga kryp och antalet ökar för varje år som går. Håll koll på era hästar och alla era andra djur och plocka bort fästingarna så fort som möjligt. Det finns även hyfsat bra preparat man kan smörja in sin häst med och även om det inte hjälper helt så minskar ändå risken betydligt.

http://www.hippson.se/blogs/HusbloggareIzabella/index.htm

Inga Hovar Ingen Häst

Foto Horsquality.se

Foto Horsquality.se

”Inga Hovar – Ingen Häst!”

En gammal sanning och klokt ordspråk och  som verkligen står sig och efter helgens föreläsning med Maria Bucht och Kerstin Kemlén från Horsequality så känns uttrycket än mer aktuellt.

Under helgen samlades det i  Sörgårdens teorisal drygt 35 personer som fördelat på två dagar kom för att ta del av ett mycket intressant föredrag om hoven och dess inre. Vi var ett blandat gäng med deltagare från trav, rid, kör och ponnysporten som alla lika intresserat lyssnade och tog till sig av föreläsarnas kunskaper.

Målet med föreläsningen  var att skapa en större förståelse för vad som händer i hoven vid arbete, visa hovkapselns olika strukturer – form, material och funktion samt visa hur hovkapselns delar interagerar med foten inuti. Begreppen stimuli, prestation och användbarhet förklarades också.

Maria Bucht och Kerstin Kemlén föreläser

Maria Bucht och Kerstin Kemlén föreläser

Föreläsningen var  otroligt innehållsrik och  mycket informativ och jag ska försöka mig på en kort sammanfattning av vad som sades under dagen i form av nedanstående stolpar:

Kunskapen om hästens hovar och hur den fungerar har i huvudsak baserats på gammal forskning och i viss mån föråldrade kunskaper. Idag finns en helt annan teknik och möjligheten att mäta och studera rörelse och belastning via olika datorprogram och sensorer har bidragit till att kunskapen om hovens funktion ökat avsevärt och mycket av det man trott sig veta sedan tidigare har fått omvärderats.

En hästfot

En hästfot

Hovens och fotens olika delar visades och dess funktion förklarades. Vi deltagare fick också med egna ögon se samt klämma och känna på en riktig hästfot i form av skelettben och hovkapsel.

Allt i hästfoten är sinnrikt utformat för att klara belastning, dämpa stötar, balansera och skjuta ifrån. Inuti hovkapseln finns förutom hovben, strålben och halva kronbenet även de mjuka strukturerna kötthov, elastiska putan och hovbrosk.

Hovkapseln är uppbyggd i flera olika skikt vilket gör den både elastisk, stöttålig och stark. Inifrån och ut så finns lamellranden närmast kötthoven, sedan kommer den vita linjen och därefter inre och yttre hovvägg. Lamellranden är ”låset” mellan sula och hovvägg.   Om hovvägg och sula  av någon anledning växer olika snabbt, vilket kan hända vid tvära foderbyten, medicinering, fång etc, veckas hoväggen och hoven får ränder/valkar.

Sulan är till för att skydda hovbenet och är också kraftigare och starkare under hovbenet  än längre ut mot tådelen som är mjukare och mer flexibel.

Hörnstöden är en förlängning av hovvägen och bör om den blir för hög tas ner så att den inte klämmer. Ibland kan ”valkar” uppstå vid strålen framför hörnstöden vilket kan vara hovens sätt att skydda en skadad hovled.

Kronranden är en tillväxtzon som skapar hovvägg men har även funktionen så att den vid belastning låser blodcirkulationen i hoven. Därigenom skapas ett inre tryck i den elastiska putan vilket i sin tur ger hoven en vätskedämpande effekt. Kronranden går runt hela hoven och det är av största vikt att den inte verkas av i trakterna.

Strålens triangelformade utseende ger hoven möjlighet att röra sig och vara flexibel på ett ojämnt underlag. Genom att trakterna kan röra sig var för sig minskas risken för frakturer och skador på hovbenet om hästen tex trampar på en sten.

Framhovarna är rundare och större för att bättre kunna balansera upp hästen och bakhovarna smalare och spetsigare för att kunna skjuta ifrån.

En frisk fot har receptorer i hoven som gör att hästen vet var den sätter ner foten utan att behöva se med ögat.

Om hästen skulle få möjlighet att leva det liv den är designad för skulle naturen  effektivt sköta hovvården på egen hand. Enkelt uttryckt så skulle en häst som får i sig rätt mat med nödvändiga vitaminer och mineraler och som får lagom med rörelse på ett varierat underlag i ett lagom tempo ha hovar som nöts lika mycket som de växer. Våra tamhästar får i allmänhet för mycket (och för bra) mat och samtidigt för lite motion vilket har en negativ effekt på hela hästens hälsa.

En häst bör under sin uppväxt få gå på alla typer av underlag för att hoven ska fortsätta vara frisk och stark resten av hästens liv. Så även om en hästfot består av levande vävnad och därmed går att rehabilitera så får unghästar som vuxit upp i en slät hage med mjukt underlag en dålig start i livet vad det gäller hovarna och i och med detta även indirekt sämre förutsättningar att utföra det arbete den är tänkt att göra i framtiden.

Genom stimuli från rörelse och belastning växer hoven hela hästens liv. En normal tillväxt innebär att det växer ut en helt ny hov på ca 7 månader (i tådelen). Trakterna växer mycket snabbare eftersom de utsätts för mer stimuli och det tar ungefär 3 månader för att det ska växa ut en helt ny trakt.

När hästen rör sig fyller hovens delar olika funktioner

När hästen rör sig fyller hovens delar olika funktioner

Om hästens fot är obalanserad genom bristande eller felaktig verkning blir det för mycket stimuli på ett ställe och hoven blir sned, skev och får utflutna hovväggar. För långa trakter kan leda till att dessa lägger sig och/eller blir understuckna. Det blir som om vi skulle gå med högklackade skor med klacken under hålfoten och är hoven för lång och overkad så blir det som om vi måste gå med  flera nummer för stora skor. Detta leder inte enbart till att hästen får ont i fötterna utan även till att den får felställningar/felbelastningar i ben och leder och också en för hög muskelspänning i resterande kropp.

Problemet för hästen uppstår när vi människor vill använda hästen för olika ändamål och nötningen då ökar mer än vad hoven växer. Detta har vi genom lång tradition löst genom att sko hästen. Men genom att spika fast olika beslag, oavsett material,  fixeras hoven och därmed förhindras också hovmekanismen att fungera som den är tänkt. Eller som föreläsarna uttrycker det när vi ” spikar fast golvet på hoven” så tappar hästen möjligheten att på ett ultimat sätt använda sig av hovmekanismen och både horntillväxt och funktionalitet förändras.

Det bästa för hästen är ju självklart att gå oskodd, det kan nog ingen säga något emot, men det är också viktigt att påpeka att vi måste se till individen, vilken typ av arbete den ska göra, i vilken hastighet och på vilket underlag den ska utföra sitt jobb. Och vi som bor där vintrarna mest består av blåis och isgata kan inte låta bli att på något sätt brodda hästen för att på ett säkert sätt kunna rida/köra och träna hästen (eller ens kunna släppa ut den i hagen).

Det viktiga är att vi hästägare är medvetna om hur skoning och verkning (och även bristen av korrekt sådan) påverkar våra hästar och att problem med hästens fötter leder till problem i övriga rörelseapparaturen. Vi måste på ett adekvat sätt kunna väga för och nackdelarna med sko att hästen mot att ha den barfota så att vi kan hjälpa hästen till en så bra hovhälsa som möjligt. I den bästa av världar skulle alla  hästägare ha en så god kunskap och utbildning (och fysik) att vi själva kunde verka, sko och sko av våra hästar så ofta som det behövs. Och även förstå nödvändigheten att ge hästen tid att rehabilitera sina fötter och återhämta sig efter olika kraftprestationer.

I dag råder det en stor brist på utbildade och yrkeskunniga hovslagare/hovvårdare i Sverige vilket är ett jättestort problem som faktiskt i många fall kan leda till rent djurplågeri.  (Denna brist och dess konsekvenser kommer jag att skriva om ett senare inlägg)

Slutligen. Föreläsningen  gav mersmak, det var samtliga deltagare  överens om och de allra flesta ville gärna få en fortsättning/fördjupning för att få ännu mer kunskap i hästfotens hälsa.

Och många fick nog  också en hel del matnyttigt  att prata om med sin hovslagare nästa gång deras häst ska skos eller verkas!

Nyare inlägg

© 2018 Yvonne Larsson

Tema av Anders NorenUpp ↑