Yvonne Larsson

Hästkurator och människotränare

Kategori: Equine Touch

Hjälp hästar i nöd!

Margherita, en av hästarna som räddats av Save the Dogs

Margherita, en av hästarna som räddats av Save the Dogs

Det finns så otroligt mycket elände här i världen att ibland känns det som själen ska gå sönder. Krig, terrorister, sjukdomar, fattigdom, missväxt och svält. Barn och vuxna som säljs till prostitution och slaveri. Droger, gifter och miljöförstöring. Hur ska man orka ta in allt, hur ska man kunna leva vidare som vanligt när man vet att detta är en verklighet som händer varje dag, minut och sekund? Man känner sig så otillräcklig och vanmäktig att det många gånger blir enklast att slå dövörat till och zappa över till annan kanal eller snabbt scrolla förbi allt det jobbiga och hjärtskärande. Jag, liksom många andra köper mig ett lite bättre samvete genom att skänka lite pengar, ringa ”rätt” telefonnummer i diverse TVprogram eller kanske ge bort lite kläder till något katastrofområde.

Och om vi är många så kan vi faktiskt hjälpa de människor som far illa så att de som behöver får en möjlighet att överleva, äta sig mätta, få mediciner och sjukvård samt förhoppningsvis ett människovärdigt liv i  framtiden.

Häst med infekterat öga som inte behandlats

Häst med infekterat öga som inte behandlats

I allt detta är det lätt att glömma de djur som också lider och plågas svårt. Levnadsförhållandena för många djur runt om i världen är ofta så usla att utan hjälp utifrån så kommer de att plågas till en oundviklig död.

Rumänien1

Häst med hopbundna framben är inte ovanligt i Rumänien

Att hjälpa dessa djur är också ett sätt att hjälpa människor i nöd. När människor lever i sådan fattigdom och elände att det handlar om att kämpa för sin överlevnad så finns naturligtvis inte heller möjligheten att ta hand om sitt djur på rätt sätt. Det finns flera stora och seriösa organisationer runt om i världen som arbetar för att rädda och hjälpa djur att överleva. Ett av dessa är SaveTheDogs som bl.a arbetar med att hjälpa gatuhundar i Rumänien men också har projekt för att hjälpa hästar och åsnor

Margerita som när hon räddades var i så dåligt skick att det var livshotande

Margerita som när hon räddades var i så dåligt skick att det var livshotande

Idag kom detta i mitt facebookflöde:

”VI UTMANAR ALLA HÄSTVÄNNER! 🐴

Hästhållningen i södra Rumänien är den värsta i hela Europa. På Hundhjälpens initiativ reser nu på lördag två fantastiska svenska hovslagare, Johan och Viktoria, till Cernavoda. Man kommer där att på söndag gå igenom samtliga SaveTheDogs omhändertagna hästar, som därefter får stoltsera med traktens finaste hovar.

Veckan därefter tillbringas ute i byarna där redan närapå hundra hästar och åsnor är inbokade för att få hjälp. Dessa är hårt arbetade och ofta extremt vanvårdade djur – där de flesta aldrig någonsin vare sig behandlats vänligt eller fått en professionell översyn.

Hovslagarna har kompetens för att utom sedvanlig skoning / verkning även behandla skadade / sjuka hovar. Troligt är att flera svårt lidande djur kommer att upptäckas. Veterinär från SaveTheDogs finns med på plats och en helhetsöversyn av hästen / åsnan kommer att göras. Allt detta på ideell basis / gratis för den fattige ägaren. Vår förhoppning är att den utsträckta hjälpen kan bli en regelbunden företeelse. De här stackars djuren behöver all hjälp de kan få!

Nu utmanar vi DIG! För att ”ro iland” projektet behövs skor för hästar och åsnor, förbrukningsmaterial samt medicinska produkter ( desinfektion, gips, bandage, avmaskning, antibiotika etc ).

En skoning kommer att kosta 100 kr, en medicinsk skoning 2-300 kr, total översyn av en häst / åsna ( skoning, sårvård, avmaskning, annan behandling ) ca 500 kr.

Allt detta kan bara bli möjligt om vi hjälps åt. Hovslagarna och veterinärerna hjälper på plats – VI hjälper dem att hjälpa. Under kommande vecka kommer vi att uppdatera kring projektet.

Märk ditt bidrag ”Häst” + Ditt namn + Godkänner PUL*.
*om du godkänner att vi publicerar ditt namn i gåvoredovisningen

Hundhjälpens Plusgiro:
355 425-0

Från utlandet: IBAN: SE18 9500 0099 6018 0355 4250 BIC: NDEASESS

Swish: 123 1721430

TACK FÖR DIN GÅVA! 🌹”

 

Visst det finns hästar (och andra djur) i Sverige som också behöver hjälp och självklart ska vi hjälpa dessa också! Här gör t ex Svenska Hästars Värn ett fantastiskt jobb och de är naturligtvis också i stort behov av medel till sin verksamhet.  Så öppna ert hjärta och er plånbok. Skänk en slant till ovanstående projekt eller till något annat som hjälper djur att få leva ett värdigt liv utan svält och lidande.

Själv kommer jag förutom att ge pengar även att jobba för att till hösten kunna att åka ner till Rumänien för att på plats behandla hästar, åsnor och kanske även hundar med Equine Touch.

För även om jag inte kan hjälpa alla så kan jag ändå hjälpa någon. Och det är det viktigaste!

Magerita idag!

Margerita idag!

 

 

Equine Touch och Tamborito

Tamborito älskar sin Equine Touch

Tamborito älskar  Equine Touch

 

Tänk vilken otrolig härlig känsla det är att kunna stå ute i vårvintervärme och ge tre av mina hästar Equine Touch.

Här kan ni se en av våra hästar Tamborito som verkligen älskar att få ET!

Jag är inte så duktig på att filma men här kan ni se hur avslappnad han blir och hur han processar det som händer i hans kropp.

Equine Touch är verkligen något jag är så glad över att jag fick möjlighet att lära mig.  Att på detta sätt kunna hjälpa hästar till en bättre hälsa och välmående är nog en av de saker i livet jag brinner allra mest över.

Att dessutom kunna ge ET utomhus i detta fantastiska väder gör inte saken sämre.

I morgon ska mina tre ston också få sin behandling :)

På tisdag kommer, om inget konstig  händer, min knäoperation bli av och då blir jag  blir jag tvungen att avstå ET fram till sommaren. Så det gäller att passa på!

 

Sannsagan Saga

Saga3Idag har jag träffat hästen Saga för att ge henne en Equine Touchbehandling.

Saga är ett Haflingersto  som bara 9 år gammal övergavs av sina ägare och trots att hon var full frisk skickades till slakt . Detta uppmärksammades av två tjejer från Umeå, Jennifer Forsberg och Philippa Cederquist som bestämde sig för att rädda Saga från döden. De startade en insamling på bl.a facebook för att kunna köpa loss henne från det Österrikiska slakteriet och kunna ta henne hem till Sverige. Insamlingen blev en succé och på bara några dagar hade den nödvändiga summan kommit in och Sagas långa resa till Umeå kunde påbörjas. Det tog ett antal veckor innan allt det praktiska med transportörer mm var ordnat men nu finns Saga sedan 2 veckor i det stall som nu ska bli hennes föralltid hem.

Här kan ni se ett videoreportage av VK när Saga precis kommit  Saga har kommit hem  och vill ni läsa mer om Saga, hennes resa hit och hur hon lever idag så kan ni följa henne i facebookgruppen ”Rädda hästen Saga”

Saga får ET

Saga får ET

När jag läste om Saga så kände att jag ville bidra med det jag kunde och sponsrade därför Saga med en Equine Touch behandling och idag var det alltså dags att åka ut till Röbäcks 4H för att möta henne på riktigt.

Saga visade sig vara lika vacker i verkligheten som på bild och trots att hennes liv hittills inte har varit så lätt så är hon ändå positiv och full av livslust.  Och med all den omsorg, skötsel och kärlek som hon nu får kommer hon säkert att bli fullt återställd både till kropp och själ.

Saga

Saga

Det kändes verkligen bra att kunna ge henne ET och jag hoppas att jag får möjlighet att träffa henne fler gånger i framtiden.

Saga4

Efter behandlingen gäspade Saga massor av gånger

Man blir lite trött efter en ET behandling

Jag önskar Saga och alla hennes människor all lycka och det ska bli så roligt att få följa hennes utveckling och förbättring!

Lite extra roligt var det också att komma till Röbäcksstallet då det var där jag och min syster hade förmånen att få stalla upp vår första häst Lonius.  Det var också där jag träffade några av de hästmänniskor som kom att spela en mycket stor roll i mitt val att arbeta med hästar resten av mitt liv.

Men det är en annan historia.

 

 

 

 

”Här får hästarna vara hästar”

För drygt  1 år sedan kom Karin Engman från den numera nedlagda tidningen Hästmagazinet hit till oss på Sörgården. Hon spenderade en dag tillsammans med oss och våra kursdeltagare och fick bl.a se hur det kan gå till att utbilda ekipage i trab.  Vi pratade också en massa om Centrerad Ridning, Hästkommunikation, Equine Touch, pedagogik, filosofi och livserfarenhet.

När sedan tidningen kom ut någon månad senare trodde jag knappt mina ögon när jag såg vilket stort utrymme artikeln om Sörgården hade fått.  Och riktigt bra blev den också, eller hur?

Untitled-Scanned-01

Untitled-Scanned-02

Untitled-Scanned-03

Untitled-Scanned-04

Untitled-Scanned-05

Artikelförfattare och fotograf är Karin Engman.

Somliga får gå med trasiga fötter!

HovarI Sverige ökar antalet hästar alltmer och samtidigt råder det en allt större brist på utbildade hovslagare. Detta faktum är ett allvarligt hot mot hästens välfärd och helt klart en djurskyddsfråga!

I Jordbruksverkets rapport och utredning från 2012 om Djurens hälso och sjukvård i ett 10 årsperspektiv ( gällande 2013-2023) så kan man läsa följande:

”Hovslagare har stor inverkan på hästars hållbarhet, välbefinnande och skadefrekvens, och en god kompetens hos denna yrkesgrupp är viktig.”

I Sverige finns ca 360 000 hästar men endast ca 440 aktiva hovslagare som är medlemmar i Hovslagarföreningen. Av dessa är endast 142 st godkända av Jordbruksverket (dvs får utföra sjukbeslag vid hovbölder, fång etc.)

Egentligen skulle det behövas 2 200 hovslagare för att alla hästar skulle få hovvård av utbildade och yrkesverksamma hovslagare.

Av de hästar som inte skos utan går barfota verkas ca 50 % av dessa av utbildade hovslagare, 25 % verkas av någon annan, tex av sk barfotaverkare och resterande 25 % åtgärdas av hästhållaren.”

Hela utredningen kan du läsa här : http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_19.pdf

 

Denna brist på utbildade hovslagare/hovvårdare plus det faktum att många, framförallt inom ridsporten, av tradition helt överlämnar hästens hovvård till den hovslagare man lyckas få tag på, utbildad eller inte, utgör ett stort problem för hästars välbefinnande och hållbarhet. Jag upplever att det är vanligt att hästägare i gemen är väldigt osäkra vad det gäller sina hästars fötter och också i många fall helt saknar de mest grundläggande kunskaper om hur en välskött och frisk hästfot ska se ut.

Av erfarenhet vet jag att de allra flesta hovslagare är duktiga och seriösa. De har en yrkesstolthet som gör att de utför ett så bra jobb som möjligt när de skor och verkar sina kunders hästar och de vill naturligtvis att både häst och hästägare ska vara nöjda med den hovvård den får.

Men hur duktig hovslagaren än är så blir det i mina ögon ändå orimligt att en person som i bästa fall ser hästen var 8:e vecka och då i genomsnitt ca 1 -1,5 timme/gång ska vara den som tar det största ansvaret för något som i så hög grad bidrar till om hästen ska få ett långt, friskt och smärtfritt liv eller inte. Dessutom är de bästa hovslagarna ofta helt överbokade och har svårt att ta nya kunder vilket gör att marknaden är totalt öppen för att ”vemsomhelst” ska sko eller verka utan att varken ha någon större skicklighet eller kunnighet.

Många hästägare är jätteduktiga på att rida eller köra sina hästar och lägger ut massor av tid, pengar och energi på att prova ut passande utrustning, rida för bra instruktörer, hitta rätt fodertillskott etc etc. Men vad hjälper det, om inte hästen har friska och välfungerande fötter så spelar det ändå ingen roll hur bra sadel hästen har eller hur många timmar den tränas, stretchas, masseras mm. Hästen kommer ändå inte kunna prestera eller fungera om den får gå med obalanserade, felskodda eller felverkade hovar. Tänk er själva in i känslan av att vara tvungen att arbeta hela dagar i flera nummer för stora eller för små skor. Eller att ha klacken på den högklackade skon mitt under hålfoten och samtidigt träna höjdhopp. Ingen människa skulle heller utan att klaga springa sin joggingrunda med en sten i skon eller med ett rejält nageltrång. För många hästar är detta tyvärr vardag och det är ett lidande som pågår i det tysta dag ut och dag in då hästar dessvärre varken gnäller eller skriker högt när de har ont.  Allvarligt talat är det synd om många hästar och vi hästägare måste, för våra hästars skull, börja ta ett betydligt mycket större egenansvar för våra hästars fötter.

Jag menar inte att alla ska utbilda sig till hovslagare eller barfotaverkare men för en hästägare borde det vara en självklarhet att veta hur hästens hovar egentligen ska se ut.

Först genom mer utbildning och bättre kunskaper i en så viktig och livsavgörande sak som hästens hovhälsa så kan hästägare hålla en vettig dialog med sin hovslagare/hovvårdare och därigenom ge hästen större möjlighet att få ha de fyra friska och välbalanserade fötter den behöver för att klara de påfrestningar vi ställer på den.

Inga Hovar Ingen Häst

Foto Horsquality.se

Foto Horsquality.se

”Inga Hovar – Ingen Häst!”

En gammal sanning och klokt ordspråk och  som verkligen står sig och efter helgens föreläsning med Maria Bucht och Kerstin Kemlén från Horsequality så känns uttrycket än mer aktuellt.

Under helgen samlades det i  Sörgårdens teorisal drygt 35 personer som fördelat på två dagar kom för att ta del av ett mycket intressant föredrag om hoven och dess inre. Vi var ett blandat gäng med deltagare från trav, rid, kör och ponnysporten som alla lika intresserat lyssnade och tog till sig av föreläsarnas kunskaper.

Målet med föreläsningen  var att skapa en större förståelse för vad som händer i hoven vid arbete, visa hovkapselns olika strukturer – form, material och funktion samt visa hur hovkapselns delar interagerar med foten inuti. Begreppen stimuli, prestation och användbarhet förklarades också.

Maria Bucht och Kerstin Kemlén föreläser

Maria Bucht och Kerstin Kemlén föreläser

Föreläsningen var  otroligt innehållsrik och  mycket informativ och jag ska försöka mig på en kort sammanfattning av vad som sades under dagen i form av nedanstående stolpar:

Kunskapen om hästens hovar och hur den fungerar har i huvudsak baserats på gammal forskning och i viss mån föråldrade kunskaper. Idag finns en helt annan teknik och möjligheten att mäta och studera rörelse och belastning via olika datorprogram och sensorer har bidragit till att kunskapen om hovens funktion ökat avsevärt och mycket av det man trott sig veta sedan tidigare har fått omvärderats.

En hästfot

En hästfot

Hovens och fotens olika delar visades och dess funktion förklarades. Vi deltagare fick också med egna ögon se samt klämma och känna på en riktig hästfot i form av skelettben och hovkapsel.

Allt i hästfoten är sinnrikt utformat för att klara belastning, dämpa stötar, balansera och skjuta ifrån. Inuti hovkapseln finns förutom hovben, strålben och halva kronbenet även de mjuka strukturerna kötthov, elastiska putan och hovbrosk.

Hovkapseln är uppbyggd i flera olika skikt vilket gör den både elastisk, stöttålig och stark. Inifrån och ut så finns lamellranden närmast kötthoven, sedan kommer den vita linjen och därefter inre och yttre hovvägg. Lamellranden är ”låset” mellan sula och hovvägg.   Om hovvägg och sula  av någon anledning växer olika snabbt, vilket kan hända vid tvära foderbyten, medicinering, fång etc, veckas hoväggen och hoven får ränder/valkar.

Sulan är till för att skydda hovbenet och är också kraftigare och starkare under hovbenet  än längre ut mot tådelen som är mjukare och mer flexibel.

Hörnstöden är en förlängning av hovvägen och bör om den blir för hög tas ner så att den inte klämmer. Ibland kan ”valkar” uppstå vid strålen framför hörnstöden vilket kan vara hovens sätt att skydda en skadad hovled.

Kronranden är en tillväxtzon som skapar hovvägg men har även funktionen så att den vid belastning låser blodcirkulationen i hoven. Därigenom skapas ett inre tryck i den elastiska putan vilket i sin tur ger hoven en vätskedämpande effekt. Kronranden går runt hela hoven och det är av största vikt att den inte verkas av i trakterna.

Strålens triangelformade utseende ger hoven möjlighet att röra sig och vara flexibel på ett ojämnt underlag. Genom att trakterna kan röra sig var för sig minskas risken för frakturer och skador på hovbenet om hästen tex trampar på en sten.

Framhovarna är rundare och större för att bättre kunna balansera upp hästen och bakhovarna smalare och spetsigare för att kunna skjuta ifrån.

En frisk fot har receptorer i hoven som gör att hästen vet var den sätter ner foten utan att behöva se med ögat.

Om hästen skulle få möjlighet att leva det liv den är designad för skulle naturen  effektivt sköta hovvården på egen hand. Enkelt uttryckt så skulle en häst som får i sig rätt mat med nödvändiga vitaminer och mineraler och som får lagom med rörelse på ett varierat underlag i ett lagom tempo ha hovar som nöts lika mycket som de växer. Våra tamhästar får i allmänhet för mycket (och för bra) mat och samtidigt för lite motion vilket har en negativ effekt på hela hästens hälsa.

En häst bör under sin uppväxt få gå på alla typer av underlag för att hoven ska fortsätta vara frisk och stark resten av hästens liv. Så även om en hästfot består av levande vävnad och därmed går att rehabilitera så får unghästar som vuxit upp i en slät hage med mjukt underlag en dålig start i livet vad det gäller hovarna och i och med detta även indirekt sämre förutsättningar att utföra det arbete den är tänkt att göra i framtiden.

Genom stimuli från rörelse och belastning växer hoven hela hästens liv. En normal tillväxt innebär att det växer ut en helt ny hov på ca 7 månader (i tådelen). Trakterna växer mycket snabbare eftersom de utsätts för mer stimuli och det tar ungefär 3 månader för att det ska växa ut en helt ny trakt.

När hästen rör sig fyller hovens delar olika funktioner

När hästen rör sig fyller hovens delar olika funktioner

Om hästens fot är obalanserad genom bristande eller felaktig verkning blir det för mycket stimuli på ett ställe och hoven blir sned, skev och får utflutna hovväggar. För långa trakter kan leda till att dessa lägger sig och/eller blir understuckna. Det blir som om vi skulle gå med högklackade skor med klacken under hålfoten och är hoven för lång och overkad så blir det som om vi måste gå med  flera nummer för stora skor. Detta leder inte enbart till att hästen får ont i fötterna utan även till att den får felställningar/felbelastningar i ben och leder och också en för hög muskelspänning i resterande kropp.

Problemet för hästen uppstår när vi människor vill använda hästen för olika ändamål och nötningen då ökar mer än vad hoven växer. Detta har vi genom lång tradition löst genom att sko hästen. Men genom att spika fast olika beslag, oavsett material,  fixeras hoven och därmed förhindras också hovmekanismen att fungera som den är tänkt. Eller som föreläsarna uttrycker det när vi ” spikar fast golvet på hoven” så tappar hästen möjligheten att på ett ultimat sätt använda sig av hovmekanismen och både horntillväxt och funktionalitet förändras.

Det bästa för hästen är ju självklart att gå oskodd, det kan nog ingen säga något emot, men det är också viktigt att påpeka att vi måste se till individen, vilken typ av arbete den ska göra, i vilken hastighet och på vilket underlag den ska utföra sitt jobb. Och vi som bor där vintrarna mest består av blåis och isgata kan inte låta bli att på något sätt brodda hästen för att på ett säkert sätt kunna rida/köra och träna hästen (eller ens kunna släppa ut den i hagen).

Det viktiga är att vi hästägare är medvetna om hur skoning och verkning (och även bristen av korrekt sådan) påverkar våra hästar och att problem med hästens fötter leder till problem i övriga rörelseapparaturen. Vi måste på ett adekvat sätt kunna väga för och nackdelarna med sko att hästen mot att ha den barfota så att vi kan hjälpa hästen till en så bra hovhälsa som möjligt. I den bästa av världar skulle alla  hästägare ha en så god kunskap och utbildning (och fysik) att vi själva kunde verka, sko och sko av våra hästar så ofta som det behövs. Och även förstå nödvändigheten att ge hästen tid att rehabilitera sina fötter och återhämta sig efter olika kraftprestationer.

I dag råder det en stor brist på utbildade och yrkeskunniga hovslagare/hovvårdare i Sverige vilket är ett jättestort problem som faktiskt i många fall kan leda till rent djurplågeri.  (Denna brist och dess konsekvenser kommer jag att skriva om ett senare inlägg)

Slutligen. Föreläsningen  gav mersmak, det var samtliga deltagare  överens om och de allra flesta ville gärna få en fortsättning/fördjupning för att få ännu mer kunskap i hästfotens hälsa.

Och många fick nog  också en hel del matnyttigt  att prata om med sin hovslagare nästa gång deras häst ska skos eller verkas!

Equine Touch. Vad är det egentligen? Del 2

Hand ETFörutom på vilket sätt Equine Touch fungerar och för vilka tillstånd hos hästen det är lämpligt att ge den ET(läs gärna Del 1) så undrar många hur det går till rent praktiskt när jag kommer till en häst för en ET behandling.

Eftersom alla hästar är olika och varje behandlingstillfälle kan skilja sig åt på många olika sätt är det är inte helt enkelt att med några få ord beskriva ET.  Även om grunderna i en ET session alltid är desamma så är det viktigt att jag som terapeut kan läsa av och tolka hästens fysik och psyke på ett korrekt sätt för att kunna ge hästen det den behöver. Det av stor vikt att vara lyhörd och respektera hästens integritet och personlighet så att den kan känna förtroende för mig och kan lita på min avsikt att hjälpa den.  Det går inte att tvinga sig på hästen utan det är alltid hästen som avgör hur mycket och ofta den kan ta emot behandlingen. Ingen ETsession blir därför aldrig riktigt likadan som någon annan men jag ska ändå i nedanstående inlägg försöka beskriva hur det vanligtvis går till när jag träffar en häst vid det första behandlingstillfället.

 

journalskrivning

Journalskrivning.
Foto och copyright Stig Nilsson

* Den häst som ska behandlas träffar jag antingen här på Sörgården eller i det stall där den bor. Jag upplever dock att de flesta hästar har mycket lättare att slappna av och ta emot ET i sin invanda hemmiljö, naturligtvis under förutsättning att det är ett harmoniskt stall samt en lugn och stressfri tidpunkt på dygnet.

* Hästägaren får beskriva så noggrant som möjligt hur den upplever hästen och dess problem.   Jag ställer en mängd frågor om hästens träning, utrustning, utfodring och ev tillskott, när den blev skodd eller verkad sist och om/när tänderna blev kollade etc. Det är också bra för mig att få information om hästens ev. skade/sjukdomshistorik, fått veterinärvård och/eller om den träffat andra terapeuter för behandlingar och vilka resultat det i sådana fall gav . Allt samt resultat från palpering och behandling förs ner i hästens journal.

* Viktigt att nämna är att jag även ofta åker till hästar vars ägare/tränare i första hand vill få en uppfattning om sin hästs hälsostatus och då jag går igenom och behandlar hästen enbart i förebyggande syfte.

Ben och leder kontrolleras. Foto och Copyright Stig Nilsson

Ben och leder kontrolleras. Foto och Copyright Stig Nilsson

* Hästens ben,  leder och benställning kontrolleras. Jag känner på rörlighet, senor och ligament och letar efter ev gallor, ömhet, värme eller svullnader samt noterar hur hästen helst har sina hovar placerade.

Foto och Copyright Stig Nilsson

Foto och Copyright Stig Nilsson

Bakhov. Foto och copyright Stig Nilsson

Bakhov. Foto och copyright Stig Nilsson

* Hovarna kontrolleras alltid noggrant då avvikelser i form, nötning, vinklar etc. säger mig mycket vilka spänningar och problem hästen kan ha i övriga kroppen. Hornkvalitet och hovränder avslöjar bl.a. hur hästen mår invändigt och hur matsmältning och utrensninsgorgan fungerar.

Huvudet palperas. Foto och Copyright Stig Nilsson

Huvudet palperas. Foto och Copyright Stig Nilsson

* Huvudet palperas där ömhet eller smärtreaktion ofta kan tyda på mun/tandproblem.

Munstatus kontrolleras. Foto och copyright Stig Nilsson

Munstatus kontrolleras. Foto och copyright Stig Nilsson

Jag tittar efter över eller underbett, kontrollerar slemhinnor samt om den luktar normalt i munnen.

Hela kroppen palperas. Foto och copyright Stig Nilsson

Hela kroppen palperas. Foto och copyright Stig Nilsson

Rörlighet i bl.a hals  kontrolleras. Foto och copyright Stig Nilsson

Rörlighet i bl.a hals kontrolleras. Foto och copyright Stig Nilsson

* Hela kroppen palperas och kontrolleras. Hud, muskeltonus, värme, kyla, stelhet etc. noteras. Rörlighet i hals, bogar, rygg och bakdel kontrolleras för att hitta ev låsningar och rörelsebegränsningar.

Hästens kroppshalvor jämförs. Foto och copyright Stig Nilsson

Hästens kroppshalvor jämförs. Foto och copyright Stig Nilsson

Koll av bogar

Kroppshalvor jämförs. Foto och copyright Stig Nilsson

* Hästens kroppshalvor jämförs för att hitta ev olikheter och osymmetri i bäcken, bogar muskeluppbyggnad, etc.

* Om möjligt ser jag gärna hästen i rörelse i skritt och trav för att kunna se om den ev. har någon hälta, rörelsestörning eller på annat sätt rör sig stelt/snett eller osymmetriskt.

ET på bakdel. Foto och copyright Stig Nilsson

ET på bakdel. Foto och copyright Stig Nilsson

ET på bakdel

ET på bakdel

ET på framdel. Foto och copyright Stig Nilsson

ET på framdel. Foto och copyright Stig Nilsson

ET på framdel. Foto och copyright Stig Nilsson

ET på framdel. Foto och copyright Stig Nilsson

ET rygg. Foto och copyright Stig Nilsson

ET rygg. Foto och copyright Stig Nilsson

* Efter den noggranna undersökningen inleds själva behandlingen. Equine Touch innebär alltid att hela hästen behandlas och rent generellt börjar jag med hästens bakdel och för att sedan ta framdel och till sist rygg. Hästen ges alltid tid att processa det som händer i kroppen under sessionen, vilket kan ta olika lång tid och kan se väldigt olika ut från häst till häst .

Hästen processar under en ET session. Foto och copyright Stig Nilsson

Hästen processar under en ET session. Foto och copyright Stig Nilsson

De vanligaste reaktionerna är att hästen gäspar, tuggar eller skakar på sig. Många hamnar i en djup avslappning och blir inåtvända innan de efter en stund ”vaknar till” och behandlingen kan fortsätta. Väldigt ofta blir de otroligt intresserade av mina händer och undersöker dessa noggrant.

* Efter att ha gett den behandling som innefattar hela hästen så fortsätter jag med procedurer riktade till de specifika problemområden jag hittat under grundbehandlingen. Det kan vara en eller flera procedurer, det är alltid hästen som avgör hur mycket den för tillfället kan ta emot.

Hästen bör få stå så fritt som möjligt under en ET behandling. Foto och copyright Stig Nilsson

Hästen bör få stå så fritt som möjligt under en ET behandling. Foto och copyright Stig Nilsson

* Under hela sessionen bör hästen antingen stå helt lös eller hållas i grimma och grimskaft. Hästägaren får instruktioner att inte klappa eller prata med hästen. Jag ser gärna att det är lugnt i stallet med så få störningsmoment som möjligt. Det är också viktigt att hästen är torr, ren och mätt för att behandlingen ska bli så framgångsrik som möjligt.

Efter en ET behandling ska hästen få ta det lugnt, helst i 24 timmar. För att inte ”sudda ut” effekten av ET är det bra om hästen inte borstas eller på annat sätt vidrörs direkt efter behandlingen. Om den kan den vara utan täcke är det jättebra.

Hästen brukar ofta bli kissnödig och törstig efter en behandling varför det är bra om den kan få gå in i sin box en stund. Jag rekommenderar också att hästen om möjligt får en liten promenad 10-15 min vid hand så snart som möjligt efter behandlingen.

Foto och copyright Stig Nilsson

Foto och copyright Stig Nilsson

Beroende på hästens hälsostatus och problematik så ger jag råd om hästens fortsatta rehabilitering och träning. Det kan t.ex. vara stretching, gymnastik och styrkeövningar och om det kan vara nödvändigt med förändringar i utfodring, utrustning och/eller hovvård etc.  Ibland kan även veterinärvård vara nödvändigt. Vanligtvis bokas även hästen in för minst ett par återbesök med ca 3-7 dagars mellanrum. Att behandla hästen en gång är bättre än ingen men för att få en varaktig och helst permanent förbättring av hästens hälsostatus så behövs att behandlingen upprepas. Efter de första behandlingarna kan intervallerna mellan behandlingarna oftast glesas ut och jag träffar därefter hästen vid behov och/eller i förebyggande syfte.

Equine Touch är inte någon ”quick fix” metod som på något magiskt sätt kan trolla bort hästens åkommor och problem utan det är behandlingens unika sätt att verka på kroppen som skapar förutsättning för läkning. Hästar kan reagera väldigt olika på en ET-behandling, en del blir mycket piggare, en del kan tvärtom bli lite trötta och kanske griniga några dagar efter.  Ofta förekommer en sk ”värstförbättring” speciellt om hästen har mer kroniska och långvariga problem. Detta är inget negativt utan jag brukar förklara denna process som en positiv och nödvändig läkekris som hjälper hästen att läka skador och sjukdomar i den takt som den klarar just för tillfället.  Till exempel så behöver en häst som gått med långvariga spänningar i kroppen få möjlighet att vänja sig vid sin ”nya” kropp så att nerver, muskler och leder hinner med att stabilisera sig.

Practitioner Curved JPGSlutligen, jag träffar för varje år allt fler hästar för ETbehandlingar och antalet bokningar ökar stadigt i takt med att hästägare får upp ögonen för denna mjuka, behagliga men samtidigt effektiva behandlingsform. Om du tycker att Equine Touch verkar intressant och tror att det kan vara något som hjälper din häst till en bättre hälsa så är du varmt välkommen att kontakta mig för frågor och ev bokning. Jag nås på telefon 090-21142 eller så kan du maila kontaktsorgarden@telia.com.

Equine Touch. Vad är det egentligen? Del 1

Foto Karin Engman

Foto Karin Engman

 

Som många av er kanske redan vet så brinner jag för att öka hästars välbefinnande och mående på alla plan. Det är viktigt att kunna se hela hästen och förstå att oförmåga och ovilja hos hästen oftare beror på smärta och stelhet än att hästen är sur, envis eller omöjlig. Precis som hos människor hänger hästens psyke och fysik intimt ihop och det är ju ingen nyhet att psykisk spänning och stress orsakar kroppsliga smärtor och besvär (och vise versa).

Jag har genom åren aktivt sökt studerat en mängd olika sätt och metoder att behandla hästens kroppsliga och mentala bekymmer. Vissa kroppsterapier har intresserat mig mer än andra och då har jag utbildat mig och även i perioder praktiserat detta. För ett antal år sedan kom jag i kontakt med Equine Touch, ET och fastnade direkt när jag med egna ögon fick se vilken otroligt kraftfull effekt det har på hästar. Efter att mer eller mindre helt fokusera på den behandlingsformen och har jag inte ett ögonblick ångrat att jag bestämde mig för att fördjupa mig i just ET.

DiplomNumera är jag sedan ett antal år tillbaka Diplomerad Equine Touchterapeut och trots att jag träffar och behandlar många hästar varje år så slutar jag aldrig fascineras över hur mycket ET påverkar och inverkar positivt på hästars fysiska och psykiska hälsa.

Equine Touch är en helt manuellt utförd terapiteknik vilket innebär att man inte utför några manipulationer eller justeringar av skelettet.  Det gör att i princip alla hästar uppfattar behandlingen som mycket behaglig och därför väldigt lätt tar den till sig.

Foto och Copyright: Stig Nilsson

Foto och Copyright: Stig Nilsson

Själva tekniken innefattar helt unika vibrationsframkallande grepp som görs på den mjuka vävnaden, dvs. muskler, senor och bindväv över hela hästens kropp. För en oinvigd så kan själva behandlingen se väldigt enkel och simpel ut att ge men faktum är att det krävs mycket träning för att med både fokus och känsla kunna göra greppen korrekt.  Rätt utförd skapar ET en djup avslappning i hästens kropp vilket balanserar och möjliggör läkning av många typer av skador. ET hjälper till att lindra smärta, öka cirkulation i blod och lymfsystem och signalerar till kroppen att skapa genomströmning i trötta, ansträngda och skadade eller atrofierade muskler. Via fascia adresseras även djupt liggande muskulatur, leder/skelett samt inre organ vilket betyder att hela hästen behandlas.

Som ET terapeut träffar jag hästar med vitt skilda problem, allt från oren gång, onda ryggar, stelhet, snedhet, till skador av varierande slag. Det kan också vara efter sjukdom (t.ex. fång, kolik mm) för att påskynda återhämtning och förebygga återfall. ET är också ofta en viktig komponent när jag arbetar med problemlösningar, t.ex. vid beteendeförändringar/störningar, problem vid lastning, ridning, körning eller annan hantering. Många hästar behandlar jag i förebyggande syfte när ägarna, ofta med jämna intervaller, vill ha kontroll på hästens hälsostatus. Det kan även vara före och efter olika kraftprestationer, tävlingar mm.

Foto och Copyright Stig Nilsson

Foto och Copyright Stig Nilsson

Att enbart arbeta manuellt ser jag som en stor fördel då jag via mina händer får mycket viktig information om var hästen har sina problemområden. Det är också lättare att utföra behandlingen med exakt det tryck och beröring som hästen just för tillfället behöver och klarar av.

Många undrar hur det går till rent konkret när jag ger en häst behandling och då det inte är helt enkelt att med några få ord beskriva ET så ska jag i nästa del, genom ord och bild göra ett försök att visa och förklara hur det går till.

Munproblem och Problemmunnar

Copyright: Stig Nilsson

Copyright: Stig Nilsson

Idag har vår duktiga hästtandläkare Sara Ellevik varit här och träffat två av våra hästar. Den ena är en äldre häst som behöver tandvård ofta, minst 2-3 ggr pr år då den på grund av sina ständigt återkommande foderinpackningar får problem med att äta och tugga normalt. Den andra är ny här på gården och för oss var det första gången vi fick se hur det ser ut i hans mun och höra vad Sara har att säga om hans munstatus. Hon hittade några foderinpackningar som på ena sidan orsakade inflammerat tandkött och kunde också konstatera att han har ett sk vågbett dvs en vågliknande ojämnhet i kindtandradens tuggyta.  Han har i och med det bitit sig själv ordentligt i båda kinderna samt i övre gommen på en sida.

Båda hästarna skötte sig exemplariskt, speciellt vår gamla rutinerade tant. Hennes foderinpackningar var dessutom mycket mindre än förra gången, speciellt på ena sidan och i övrigt så såg hennes mun och tänder helt ok ut. Den yngre och inte så vane killen hade lite svårare att slappna av, speciellt i tungan, och Sara fick pytsa på med mer lugnande några gånger. Hans foderinpackningar rensades upp och Sara slipade ner det som gick. Om ett halvår är det dags att boka in Sara igen för ett nytt besök för bägge hästarna.

Vågbett

Orsaken till vågbett är oftast ett över eller underbett vilket gör att tänderna inte slits jämt mot varandra. Detta orsakar även skarpa vassa tandkanter, hakar, drivning etc vilket i sin tur resulterar i svårigheter att tugga och röra käkarna normalt. Om man inte gör något åt detta kommer till slut skarpa åsar och hakar att skära in i slemhinnor och till och med in i benvävnad med fruktansvärda smärtor som resultat. Behandlingen består av att slipa ner dessa vassa kanter och hakar. Hur mycket man kan ta beror på hur stora hakarna är, var de sitter och hur länge hästen gått med problemet. Vid stora problem kan hästen behöva behandlas av hästtandläkaren med täta intervaller för att få ett bra resultat. Det går inte att slipa bort mer än någon millimeter då hästens pulpa finns ung 4-10 mm under tuggytan och man måste låta både blodkärl och nerver få dra sig tillbaka innan man kan slipa igen. Dessutom kan hästen få väldiga problem med tuggmuskler och käkledsstabilitet om det sker för stor förändring för snabbt. Detta kan t o m leda till att hästen inte kan äta alls pga smärta.

Foderinpackningar

Problem med foderinpackning får hästar vanligtvis vid tandväxling, glesbett, trångställning samt vid hög ålder. Det som händer är att foderrester fastnar mellan hästens tänder och kryper ner mellan tand och tandkött där det sedan fastnar och packas. Inpackningen orsakar inflammationer i tandfickor och slemhinnor och obehandlad kan detta orsaka sk parodontit (inflammation i tandens stödvävnad) och till sist tandlossning. Behandling av foderinpackning består av att tandläkaren rensar, rengör och om möjligt åtgärdar den grundläggande orsaken. Ibland måste även hästen få antibiotika för att häva en inflammation.

Komplikationer orsakade av foderinpackningar

När fodret i inpackningarna ruttnar sväljer hästen ner förruttningsbakterier vilka ställer till väldig oreda i hästens mag/tarmflora med stor risk för fång och kolik. För den som har en häst som ofta får kolik eller fångkänningar är det alltså extra viktigt att inte låta det går för lång tid mellan tand och munhålekontroll! Speciellt om hästen börjar bli lite äldre då foderinpackningar på grund av åldersförändringar i munnen är väldigt vanligt hos gamla hästar. Man kan även fundera på om även eksem och andra hudlidanden kan ha sitt ursprung i att tarmfloran pga av detta blir rubbad och i obalans.

foto Stig Nilsson

foto Stig Nilsson

Hjälp hästen att slippa munproblem!

Naturligtvis och dessvärre finns det massor av andra tand och munhåleproblem som hästen kan drabbas av. Många hästar har tryckskador på laner och fått nedslitna tänder av felaktiga och illa anpassade bett. Karies är inte helt ovanligt längre och den kan få tandfrakturer.

När jag är ute och ETbehandlar hästar så ingår alltid en så noggrann undersökning av hästens huvud som möjligt och i många fall hittar jag spänningar och smärtor som kommer från problem med munnen. Bland annat palperar jag huvudets olika muskler och letar efter eventuella spänningar, oliksidigheter eller smärtreaktioner samt känner efter så att hästen har en normal rörlighet i käkleden. Jag kontrollerar hästens framtänder för att se om den har ett normalt bett eller om den har över eller underbett. Om hästen tillåter det känner jag på insidan av läppar, mungipor och kinder där det ofta finns förhårdnader, ärr eller skavsår. Hästens andedräkt säger också mycket om det finns foderinpackningar eller andra inflammationer.

En häst som av olika anledningar har ont i munnen och/eller tänder får också ofta problem på andra ställen i kroppen. Det kan vara spända och ömma nack- och halsmuskler, snubblande gång, sämre hoppförmåga, kortare steg mm. Jag har till och med träffat en häst vars krånglande bakknä helt klart kunde relateras till en rejäl foderinpackning och som blev mycket bättre efter tandvård.

Hästens munstatus är otroligt viktig för hur den mår, både fysiskt och psykiskt och jag rekommenderar ALLTID hästägaren att vid minsta misstanke om något munlidande ta kontakt med en utbildad och kunnig hästtandläkare. Det kostar en del men det är väl använda pengar att hjälpa sin häst att få en frisk mun! I förlängningen är det en investering för framtiden och kan spara in mycket onödigt lidande, förlänga hästen livslängd, förbättra livskvalitén och avsevärt öka hästens prestationsförmåga.

Inför obligatorisk kontroll av munstatus!

Tyvärr är det många som inte kollar upp hästens tänder förrän det blir problem med ridning eller körning. Kunskapen om hur det ser ut i en hästmun är ofta väldigt liten och istället byts bett och annan utrustning ut många gånger innan man åker till en tandläkare.

För hästens bästa så borde det vara obligatorisk att kontrollera munstatus innan man köper eller säljer en häst. Jag tycker också av samma anledning att försäkringsbolagen borde ersätta för hästtandvård på samma sätt som för veterinärvård. Även om det blir allt vanligare att anlita hästtandläkare så drar sig tyvärr många för att boka tid för sin häst pga den höga kostnaden och inte förrän det uppstått ordentliga problem och ibland oreparerbara skador får hästen den hjälp den borde fått mycket tidigare.

 

 

 

Ordlista för nördar!

Jag avslutar detta långa inlägg med en ännu längre ordlista där olika vanliga begrepp och förkortningar som hästtandläkare och veterinärer använder sig av. Kanske någon tycker att det är lika intressant som jag?

Ordlista och Anatomiska begrepp rörande hästens munhåla och tänder

Alveol – Ficka i käkbenet där tandens apex och reservkrona finns.

Apex – Den del av tanden som är längst ifrån tuggytan, saknar emalj.

Canintand (C1) – Annat ord för beten/hingsttanden. 0-1 i varje kvadrant.

Cement – Det mjukaste av kindtandens tre hårdvävnadstyper. Förväxlas ibland med tandsten.

Dentin – Tandben, mellanhård hårdvävnadstyp, finns i samtliga tänder.

Emalj – Omsluter inciciver och vargtänder samt förekommer i specifika regelbundna mönster i kindtänderna. Mycket hårt, vitt till gråvitt.

Gingiva – Tandkött.

Gingivalsulcus – Fåran mellan tand och tandkött

Inciciv (I1,I2,I3) – Framtand (avbitartand), 6 i ök och 6 i uk. 3 i varje kvadrant.

Infundibula – Strutformad emaljstruktur i inciciver och överkäkskindtänder.

Interdentalområde – Laner; Tandfria området mellan inciciver och kindtänder.

Krona – Den i munhålan synliga delen av tanden.

Mandibula  – Underkäken

Maxilla – Överkäken

Molar (M1,M2,M3) – Bakre kindtand/tuggtand/sidotand. 3 i varje kvadrant.

Parodontalligament – Miljontals små trådar som håller fast tanden i alveolen.

Parodontium – Tandens stödjevävnad; parodontalligament och alveol.

Premolar (P2,P3,P4) – Främre kindtand/tuggtand/sidotand. 3 i varje kvadrant.

Primärdentin – Dentin som bildats innan tandens frambrott. Ljusgul.

Pulpa – Hålighet i tanden vari blodkärl och nerver finns.

Pulpaspår – De svarta streck som ses i tuggytan, varunder pulporna finns.

Reservkrona – Den del av tanden som innehåller emalj men som ännu ligger dold i käken.

Sekundärdentin – Dentin som bildas efter tandens frambrott, t.ex i pulpaspår. Svartbrun.

Trigonum – Det tandfria området bakom sista kindtänderna; omslagsstället mellan över- och underkäke

Vargtand (P1) – Liten tillbakabildad tand framför första tuggtanden, oftast i ök.

 

Behandlingar

Avlastning – Försänka tandytan så att tanden ej kommer i kontakt med sin antagonist vid tuggning.

Duraphat – Fluorlack som skydd över slipkorrigerade ytor och vid kariesangrepp.

Elyzol gel – Antibiotika (metronidazol)för lokalbehandling i munhålan.

Endodonti – Behandling av tandens innanmäte, lagningar.

Extraktion/Extrahera – Dra ut (tand).

Mycostatin – Mot svampinfektioner i munhålan t.ex vid tryckskador.

NSAID – Antiinflammatoriska preparat (ej cortison) tex metacam/fenylbutazon.

Ortodonti  – Tandreglering/förflyttning av tänder.

Probiotika – Fodertillskott med goda bakterier som främjar god tarmflora, tex Propaste, ProEquo.

Profylax – Förebyggande.

Progressiv extraktion – Låta tanden jobba sig ut själv under det att den hålls utanför tuggfunktionen.

Sedering –  Lugnande.

 

Bettyper

Frontal överbitning – Framtandsöverbett, underkäksinciciverna för långt bak.

Frontal underbitning – Framtandsunderbett, underkäksinciciverna för långt fram.

Neutralbett – Underkäken vare sig för långt bak eller fram.

Normalbett – Korrekt möte mellan kindtänderna i över- och underkäke.

Postnormalbett – Kindtandsöverbett, underkäken för långt bak.

Prenormalbett – Kindtandsunderbett, underkäken för långt fram.

 

Positionsangivelser

Anterior – främre

Apikal – i området för tandens apex (det som efter rotutveckling kan kallas rotområdet)

Approximal – emellan, kontaktytan mot granntanden

Buccal – mot kinden/rörande kinden

Caudal – bakre/bakåtsyftande

Central – i mitten

Central – i mitten

Coronal – omfattar tandens krona

Frontal – främre/framåtsyftande

Hök – höger överkäke, andra kvadranten

Huk – höger underkäke, tredje kvadranten

Lateral, lat – mot hästens/munhålans sida

Lingual – mot tungan, rörande tungan

Medial, med – mot hästens/munhålans mitt

Mesial – mot tandradens centrum (I1)

Ocklusal – i/på tuggyta

Ök – överkäke

Palatinal – mot gommen, rörande gommen

Posterior – bakre

Rostral – främre/framåtsyftande

Uk – underkäke

Vök – vänster överkäke, första kvadranten

Vuk – vänster underkäke, fjärde kvadranten

 

Problem och sjukdomar

Aplasi – Avsaknad (av tand).

Betselöverslitning – Skada på första egentliga kindtänderna orsakat av bettet.

Decubitus – Tryck-/belastningsskada.

Diastema – Mellanrum mellan tänderna.

Drivning – Tandstruktur som pga ofullständig/felaktig slitning styr tuggrörelsen.

Dysplasi – Avvikande form eller struktur (av tand).

Elongering – Förlängning, ohindrad överväxt.

Foderinpackning – Foder packas in mellan tänderna.

Gastrophilus – Artnamn för styngfluga/styngflugelarv.

Gingivit – Inflammation av tandköttet.

Glesställning – Avstånd mellan tänderna.

Hake – Tagglikande struktur på första/sista kindtänderna pga över/underbett.

Låsning – Tandstruktur som pga ofullständig/felaktig slitning låser tuggrörelsen.

Oligodonti/Övertal – Extratand.

OMLA – Ocklusal-Medial Lateral-Anterior; nedslitning av P2or mot bettet.

OTR, omvänd tuggrotation – Förändrad tuggrörelse där framåtglidningen av underkäken hindras.

Parodontit – Inflammation av tandens stödjevävnad.

Pulpablotta – Pulpan blottad (oskyddad) tex vid fraktur.

Ramp – Skateboardrampliknande struktur på första/sista kindtänderna pga under-/överbett.

Rotation – Vridning av tanden. Orsakas av felaktig belastning av parodontiet.

Rotspetsabscess – Rotböld.

Saxbett – Felaktig tandförslitning som orsakar starkt lutande ocklusalplan.

Skarpbett – Ojämn tandförslitning som leder till vassa kanter som skadar vävnad.

Stomatit – Inflammation av munhålans mjukvävnader.

Tandvandring – Förflyttning av tand. Orsakas av felaktig belastnng av parodontiet.

Trångställning – Tänderna får inte plats att komma fram korrekt, hamnar inte i linje.

Trappbett – Kraftiga nivåskillnader mellan olika kindtändernas tuggyta.

Vågbett – Mjukt vågliknande ojämnhet i kindtandradens tuggyta

 

© 2017 Yvonne Larsson

Tema av Anders NorenUpp ↑