Farsgubben på jakt i slutet av 50-talet

Idag  skulle du ha fyllt 95 år om du fått fortsätta leva.

Jag hoppas att du har det bra där du är och att det finns gott om röding i fjällsjöarna och att älgarna går på lagom skottavstånd förbi ditt älgpass.

Du var inte alltid enkel att leva med,   tjurskallig som få  och med hett humör fick morsan ofta gå in och medla. Men du var alltid rättvis och fanns alltid där när jag behövde dig. Humöret och tjurskalligheten har jag ärvt, liksom din uppfinningsrikedom och entreprenörslust.

Jag hoppas att du får fira din stora dag där du är, med älgstek, sikrom och tjädertupp, och kanske om morsan tillåter en sup eller två.

Jag skickar en bild från en av våra ständigt återkommande fjällsemestrar till dig och hoppas att du ska le och nu förstå, att trots att vi ofta gnällde och ibland protesterade så uppskattade vi dessa resor mer än vad du någonsin fick veta.

Så här kommer bilden som visar hur en familj med 5 barn och 2 vuxna semestrade 1970.

 

Vi saknade pengar, utrymme, märkeskläder och lyx.

Men vi var rika på upplevelser, uppmärksamhet, närhet och fantasi.

Vi fick lärdomar om naturen, djuren och livet i stort, saker som man inte kan köpa för alla pengar i världen!

Så grattis igen Farsgubben!

Jag saknar dig!