Yvonne Larsson

Hästkurator och människotränare

Månad: november 2016

Tävlingen avgjord

Vinn en ROSA repgrimma!

Tack alla som har deltagit i tävlingen om den rosa repgrimman :)

Rätt svar på frågan när vi startade upp Sörgården är naturligtvis 1990 vilket alla verkade tycka var en lätt fråga :)

Jag önskar att jag kunde dela ut pris till alla men vi har bara en repgrimma att dela ut och efter att ha dragit en vinnare så blev det Carola L som vill ha en  rosa grimma till sin ponny.

Jag gratulerar henne och hoppas att hon och hennes häst ska gilla sin nya fina och rosa repgrimma.

Stig hälsar att om någon vill köpa en repgrimma och/eller ledrep så går det jättebra att höra av sig.

 

Sörgårdsjul 2016. Dag 5 – Garderoben

Klänning inköpt för 25 kg sedan

Klänning inköpt för 25 kg sedan

Idag såg jag ett blogginlägg som hade titeln; 7 sätt att organisera sin garderob.

Det lät ju precis som om det var riktat till mig!  Och eftersom jag (åtminstone i tanken) brukar försöka röja lite då och då  garderoberna så kunde jag ju lika gärna försöka organisera den lite när jag ändå håller på.

För Här Behövs Organiseras! Superinspirerad och något för impulsivt  öppnade därför dörrarna till min garderob (lite för snabbt och väldigt mycket mindre försiktigt än vanligt vilket resulterade i att de skor och kläder som låg längs ut ramlade ut i en stor hög på golvet)

Nu måste jag ju i sanningens namn erkänna att jag  inte läste det aktuella blogginlägget om den 7 magiska sätten utan bara som hastigast såg rubriken och får därför själv försöka klura ut vilka de 7 olika sätten kan vara. Hursomhelst kan det ju inte bli sämre än innan i alla fall.

Så jag gjorde på följande sätt:

  1. Tar ut alla mina kläder ur garderoben. Sorterar allt enligt följande, från höger till vänster;  Kläder inköpta 2001 och tidigare (85 %). Kläder inköpta 2002-2015(14%) Kläder inköpta 2016 (1 %) Garderobsstången kollapsar på höger sida och alla kläder ramlar ner på golvet
  2. Tar ut alla mina kläder ur garderoben. Sorterar enligt följande från höger till vänster; Kläder som hängande på sin galge krympt 3 storlekar (90%) Kläder mina barnbarn om 15 år kommer att använda som maskeradkläder (9%) Kläder som ännu inte hunnit krympa (1%) Stången kollapsar igen på höger sida och allt ramlar ner på golvet.
  3. Tar ut alla mina kläder ur garderoben. Sorterar allt enligt följande, denna gång från vänster till höger: Kläder jag vid inköpet tyckte att jag passade i (99%) Kläder jag numera tycker att jag passar i (1%)Garderobstången kollapsar följaktligen på vänster sida och allt ramlar ner på golvet.
  4. Tar ut alla mina kläder ut garderoben. Sorterar allt enligt följande, från vänster till höger; Kläder inköpta på rea (90%) Kläder inköpta till ordinarie pris (10%) Kläder enligt Gubben inköpta till överpris (100%) Alla jävla kläder ramlar ner på golvet när den jävla garderobstången ramlar ner på vänster sida.
  5. Tar ut alla mina kläder ur garderoben. Sorterar allt enligt följande, från mitten och ut; Kläder jag kommer att använda igen(1%) Kläder som jag tror att jag kommer att använda igen (95%) Kläder jag vet att aldrig kommer att använda igen( 95%). Garderobsstången håller och alla kläder hänger kvar (!?!)
  6. Tar ut alla mina kläder ut garderoben. Sorterar allt enligt följande från mitten och ut; Kläder som inte är trasiga (14%) Kläder som om något årtionde blir moderna igen (76%) Kläder som hos någon annan skulle fått nya knappar och dragkedjor (10%) Garderobsstången kollapsar på båda sidorna och allt ramlar ner på golvet.
  7. Tar ut alla mina kläder ur garderoben. Sorterar allt enligt följande; Kläder jag sparar för att ha när jag sommaren 2017 har gått ner 20 kg ( 85%) Kläder jag varje jul med negativt utfall kollar om jag kommer i (15%) Kläder jag kommer att kunna ha sommaren 2017 (0%) Garderobsstången är nu på båda sidor fastsatt med genomgående stålbult och viker sig därför på mitten och alla kläder ramlar ner i en hög på golvet.

 

Efter att ha testat alla ovanstående varianter så fastnar jag ändå för nedanstående som på ett rent magiskt sätt organiserade min garderob så att både utrymme och översikt blev 100% bättre.

8. Tar ut alla GUBBENS kläder ur garderoben. Sorterar ( 0%) Slänger (90%) Hänger tillbaka (1%) Gömmer (9%)

Klart!

Sörgårdsjul 2016 Dag 4-Frysen

Adventskaka f. 2014-11-29 d. 2016-11-28

Adventskaka f. 2014-11-29 d. 2016-11-28

Här kommer jag fram till julafton, likt en sorts adventskalender, i ord och bild berätta hur jag och min familj helt Traditionsenligt (våra Traditioner alltså) förbereder oss inför julen 2016. För den som vill så finns alla inlägg att läsa under Kategorin som så fyndigt fått namnet ADVENTSKALENDER. Dag 1 hittar du här 

Dag 4. Frysen

Att  frosta av frysen är hos oss på Sörgården som en tidsresa tillbaka till svunna tider.

Till en tid då det kändes som en lysande idé att spara och  frysa in 0,5 dl  pastasås, en halv  semmelbulle eller den sista skeden glass i 2 liters förpackningen.

Varje gång det är dags för avfrostning och frysen ska släppa ifrån sig sina bortglömda och frostskadade tidskapslar så blir jag alltid lika förundrad över hur jag tänkte när jag omsorgsfullt och noggrant förpackade och frös in 1/3 portion ärtsoppa eller för något avlägset och framtida bruk stoppade tillbaka påsen med 1 broccolibukett.

Jag blir lika delar fascinerad som irriterad på mitt sparsamma och ekonomiskt sinnade dåtida jag som aldrig  kan slänga något ätbart. Eller som ser ut att vara ätbart.

För i verkligheten och i mitt nutida liv skulle  jag aldrig ens komma på tanken att förtära något som bor längst in i den mörka permafrosten, sparat i små, små burkar och  frostiga plastpåsar. Då mitt minne dessutom är väldigt selektivt och kommer bara ihåg saker jag inte har nytta av (typ Karl den XII dödsdag och telefonnumret vi hade 1965) så är oddsen att jag ens skulle komma ihåg att jag en gång lagt in dessa saker i frysen vara mycket låga.  Om jag ändå mot förmodan gjorde det så skulle jag ändå aldrig leta fram, tina upp, värma och sedan stoppa i mig sådant som inte ens slasktratten till hund under hot skulle äta.

Det mesta är dessutom 1. i sådan liten mängd att endast en anorektisk fotomodell skulle bli mätt. 2. svårt att identifiera då förpackningen innehåller mycket mer is än ätbart material 3. kan ha ett bäst-före-datum från slutet av 1900-talet.

Frosta av frysen är en typisk icke-uppgift hos oss. Vilket betyder att vi gör uppgiften, men icke-gärna. När det ändå  måste ske så brukar det bli i  dessa adventstider och då enbart för att skapa det nödvändiga  utrymmet för de läckra bakverk och andra godsaker som enligt Tradition ska förtäras under VRÅLFIKAT på Annandagen. (I skrivande stund finns dessa mästerbakverk endast på min mentala  minneslista så det är inte säkert att det egentligen behövs så mycket plats)

Detta år, liksom tidigare år, kunde jag som vanligt hälsa på några gamla kära bekanta som trots min intention att äntligen avsluta deras långa lidanden fick återvända in i den kalla trygghet som vår frys erbjuder.  För man vet ju aldrig, det kan ju bli sämre tider och då kan ju dessa små smakportioner vara precis det som gör att vår familj slipper lida svältdöden.

Skojar bara! Ingen behöver vara orolig att bli bjuden på antikt matbröd eller äta lasagne från 2003. Dessa ligger numera i soptunnan tillsammans med förra årets saffranskaka. Jag lovar att Alla som vågar testa min bakkonst kommer att få bänka sig vid ett dignande fikabord med allehanda nybakade och traditionsenliga läckerheter.

(Kanske)

 

Sörgårdsjul 2016. Dag 3-Adventsfika

Något sent Adventsfika under tillverkning

Något sent Adventsfika under tillverkning

Här kommer jag fram till julafton, likt en sorts adventskalender, i ord och bild berätta hur jag och min familj helt Traditionsenligt (våra Traditioner alltså) förbereder oss inför julen 2016. För den som vill så finns alla inlägg att läsa under Kategorin som så fyndigt fått namnet ADVENTSKALENDER.  Dag 1 hittar du här 

Dag 3 Adventsfika

Trevlig första advent på er alla mina vänner!

Eller ja, det var ju igår men jag hoppas att ni hade en trevlig dag tillsammans med trevliga människor och att alla nödvändiga attribut fanns att åtnjuta. Här blev det en helt Traditionsenlig första advent vad det gäller det viktiga adventsfikat.

För här på Sörgården ska, helt enligt Tradition, adventsfika fixas och som enligt samma tradition avnjutas efter adventsmiddagen. (Middagen kan bestå av precis vad som helst, vilket också också är en sorts Tradition)

Adventsfika består som alltid av pepparkakor numera bakad av fryst köpedeg då varken ork eller tid finns att tillverka egen.

Och precis som alla andra jular (åtminstone de senaste 5 glutenfria åren) blir jag lika förvånad av att läsa på den djupfrysta pepparkaksdegsförpackningen att den ska tinas i kylen i 8 timmar innan den kan bakas ut.

Glutenfri pepparkaksdeg. För det mesta fryst när man ska baka.

Glutenfri pepparkaksdeg. För det mesta fryst när man ska baka.

Och precis som vanligt och helt enligt Tradition tar jag ut degen ur frysen lagom för att den ska ha tinat färdigt runt midnatt.

Som vanligt och helt enligt Tradition blir Adventsfikat något sent även detta år.

Vilket ger mig den årliga påminnelsen om det faktum att det naturligtvis är både godare och enklare att göra degen själv. Eller att man kan baka pepparkakor en annan dag, förslagsvis i god tid INNAN adventsfikat.

Egentligen har jag en komplicerad relation till pepparkakor och tycker generellt illa framförallt om lukten (förlåt, doften menar jag) Under en period i min ungdom arbetade jag på kakfabrik där jag tydligen lyckades få ett  lika effektivt som livslångt vaccin mot pepparkakor så de är inte mitt favoritfika precis. Om det kan man läsa i inlägget Konsten att starta en Ridskola

Men Tradition är Tradition och med lite mögelost och glögg så går även pepparkakor ner.

Gubben, som varit med förr,  är som vanligt varit  både klok och förutseende och fikar därför (under tiden degen till mina glutenfria kakor långsamt tinar i kylen), perfekt formade köpehjärtan inköpta  på Maxi.

Sörgårdsjul 2016. Dag 2-Adventskatter

Sörgårdskatten Tage

Sörgårdskatten Tage

 

Här kommer jag fram till julafton, likt en sorts adventskalender, i ord och bild berätta hur jag och min familj helt Traditionsenligt (våra Traditioner alltså) förbereder oss inför julen 2016. För den som vill så finns alla inlägg att läsa under Kategorin som så fyndigt fått namnet ADVENTSKALENDER. Dag 1 hittar du här 

Dag 2. Adventskatter

I de fyra Sörgårdskatternas hem bor även (på nåder) jag och 2 st tvåbenta till. Dessutom finns en (enligt Sörgårdskatterna) helt onödig, långhårig och korkad hund. På gården lever även ett antal hästar men då samtliga katter (kollektivt och väldigt bestämt) med en otroligt förolämpad min avböjt alla mina förslag att få jobbet som stallkatt så har de heller ingen av dom en  aning om hur många av dessa konstiga och illaluktande varelser som faktiskt bor här på Sörgården.

Att vara sambo med fyra Sörgårdskatter är för det mesta roligt, mysigt och väldigt bra för själen. De ser dessutom nogsamt till att vi håller oss friska och starka så att vi inte blir förslappade eller glömmer sätta fram kattmaten. Men samtidigt som de alla är fantastiska varelser som vi (läs jag och dottern) inte kan tänka oss leva utan så  kan de också vara hyfsat krävande. Till och med mycket krävande (enligt min Gubbe).

Till att börja med så är Sörgårdskatterna särdeles konservativa till sin natur och vet exakt i detalj hur de vill ha det i sitt liv och fullkomligt avskyr när något förändras i deras närmiljö.

(Städning till exempel är ett fullständigt onödigt påhitt speciellt när dammsugaren  kommer fram, vilket för övrigt enligt Sörgårdskatterna  är ett djävulens påfund ).

Enda acceptabla undantagen till förändring är om det på något sätt innebär förhöjd och ökad kattkomfort!

De tackar aldrig nej till en tupplur i  ren (och strängt förbjuden) tvätthög eller en obevakad ost på köksbordet.  En splitterny (klös)möbel i något dyrt, ömtåligt och klösvänligt material hör också till kategorin önskvärda och eftertraktade förändringar till det bättre. I själva verket  är allt sådant och alla liknande positiva förändringar i själva verket en självklar rättighet  för alla katter och deras tvåbenta hyresgäster bör till sitt yttersta anstränga sig för att förgylla kattvardagen med allehanda liknande livskvalitetshöjande attribut.

Detta är också  något vi på Sörgården förstått och mestadels, mer eller mindre frivilligt ställer upp på då vi  ända sedan barnsben är dresserade av katter att ta hand om katter.

Vi umgås för det mesta på ett väldigt harmoniskt och friktionsfritt sätt där Sörgårdskatterna vet sin plats och vi vår.

Som deras personliga assistenter ser vi till att allt är katterna till belåtenhet och vi får som belöning tillbaka eoner av tillgivenhet, hemtrivsel och rätt mycket katthår. Plus en och annan loppa. Dessutom utövar de pliktskyldigas viss skyddsjakt på möss, dock av princip inte i stallet då alla fyra stenvägrat jobbet som stallkatt.

Att fira advent med Sörgårdskatterna  resulterar också naturligtvis att det finns djupt rotade Traditioner som även innefattar dessa  pälsbeklädda husockupanter. En av de mest framträdande är den ständigt återkommande kampen mellan att ha ett rent, fint och pyntat hus vs  ett där det mesta är täckt av katthår, sönderklösta tapeter,  hämndtuggade (ja det finns något som heter så) krukväxter samt  hel eller halvkraschat julpynt.

Ingen av mina katter har någon större förståelse för att det plötsligt ska bli så otrivsamt välstädat och att onödigt sk. ”pynt” placeras direkt på eller i anslutning till inmutad favoritsovplats.  Och när det storstädas, fejas, dammas och skuras i detta hus (händer i ärlighetens namn inte jättefrekvent) så beror det oftast på att det snart är jul.  Vilket är en högtid en äkta Sörgårdskatt naturligtvis faktiskt ger katten i.

Sörgårdskatten Tage bryr till exempel sig föga om det jul eller inte  och lyckas trots sin rondör pressa sig in mellan julstjärnor och under elljusstaken och anser att vi får skylla oss själva när krukor faller i golvet eller ljusstakens glödlampor går i kras.

Sörgårdskatten firar Advent

I år höll ljusen i elljusstaken i 12,5 minut

Tage vill också hälsa till alla som läser detta (framför allt till alla ni som har katt) att det viktigaste denna tid på året är inte att man har ett rent och julpyntat hem.
Utan det som i särklass har högsta prioritet är att det bereds gott om plats för en lagom tjock katt i sina bästa år på den varmaste och bredaste fönsterbrädan i huset.

Och att det är lika korkat detta år (liksom alla andra år) att ställa en massa jultjafs på Sörgårdskattens absoluta favoritplats på Sörgården.

Sörgårdsjul 2016 Dag 1-Granen

AdventsgranJag har sedan jag blev vuxen haft ett komplicerat förhållande till den stundande högtiden med allt pyssel, julstök, marknader och allehanda ting som hör december till. En del av mig, (troligen den del som är djupt präglad av nedärvd otidsenlig uppfostran och gamla måsten), vill varje år skapa den perfekta julen med så hög mysfaktor att Disney Himself skamset skulle fått anledning att uppgradera sin version.

Den andra delen av mig, (den del av mig som hitintills upplevt mitt liv på riktigt), suckar alltmer förvånat för varje år åt det obestridliga faktum att det REDAN är dags för adventsstake och utegran.
Det är också denna oorganiserade och slappa versionen av mig som varje år vid denna tid (oftast faktiskt just denna dag) tänker att det ännu är jättelänge än till julafton och att det fortfarande är eoner av  tid att julstäda, julbaka, putsa fönster, måla om köket, tapetsera om i hallen,byta gardiner, städa skåpar, köpa klappar, tillverka julklappar, fota snygga foton till julkorten, skicka julkorten mm, mm, mm.  Allt som jag i slutet av november tycker är fullt rimligt och genomförbart att hinna med innan tomten kommer skriver jag för säkerhets skull noggrant ner på en lista eftersom mitt minne har en barmhärtig förmåga att glömma och förtränga sådant som inte finns i skrift.

Det mesta på denna Göra-lista blir som vanligt aldrig mer än just en notering på en lista där det mesta är ogjort.  (Tänker en efter lite så är det ju också en sorts återkommande jultradition.)

Denna tidsoptimistiska  inställning  resulterar naturligtvis i (den för oss helt normala och sedvanliga) julhysteri som helt Traditionsenligt  alltid uppstår två-tre dagar före dopparedagen. Det är då den hårt styrda och julfascistpräglade delen av mig försöker åstadkomma allt den slöa och förtappade versionen av Yvonne gladeligen struntade i några dagar innan.

Jag tror inte att jag är ensam om det här utan att alla, mer eller mindre nog kan känna igen sig i mina kommande beskrivningar av vår familjs traditionsrika tid av julförberedelser. Hur som helst så hoppas jag att mina stackars barn (som trots allt ändå har blivit riktigt lyckade vuxna och sedan länge flugit ur boet) kan glömma och förlåta för alla eventuella trauman tidigare jular eventuellt kan ha orsakat. Jag skyller allt på mina sedan länge bortgångna föräldrar så kan barnen i sin tur få skylla på mig när deras barn en gång i framtiden får sina egna jultrauman.

För de som känner sig roade att följa mig och mina närståendes vedermödor fram till och med självaste julafton så kommer jag att publicera min egna variant av en adventskalender.

Här får ni  mer eller mindre regelbundet ta del av våra gamla och nya (ot)roliga Traditioner vilka dels är sprungna ur sedan länge döda förfäders seder och bruk men också uppstått allteftersom livet pågått och familjekonstellationen förändrats  och berikats genom åren.

Ni som följer mig på facebook kanske kommer att notera att del inlägg på många sätt liknar mina statusuppdateringar från tidigare års julförberedelser. Men Traditioner är just Traditioner och på grund av sin repetitiva natur vilket gör att det kanske inte så konstigt. Traditioner har också en benägenhet att vara dels väldigt personliga och föränderliga samtidigt som somliga kan vara huggna i sten. Ibland kan även det minsta lilla försök att uppgradera något som upprepats sedan Hedenhös få den mest harmoniska familj att hamna i allvarliga och djupa konflikter (typ om man helt plötsligt vill dela ut julklapparna före och inte efter Kalle Anka) För att inte tala om det årliga nationella trauma som uppstår när någon elak djävul på SVT ändrar något i just nämnda  TV-sända jultradition.

Eller kanske värst av allt: Alladinasken som inte innehåller samma praliner som i fjol!

Därmed är ni alla varmt välkomna till mitt (jul)liv!julterapi

 

Hyfsat grön, hyfsat tät och hyfsat snygg

Hyfsat grön, hyfsat tät och hyfsat snygg

Dag 1. Utegranen

I vår familj startar alltid julstressen med att hitta Granen! Den med stort G!

Inget annat duger då jag är uppvuxen med en far som  i många,många år sålde och levererade julgranar till åtminstone halva Umeås befolkning. I och för sig var han en driven försäljare och skulle med största säkerhet gjort snöbollar till en storsäljare på Nordpolen om han bara fått chansen. Det var nog många som i ärlighetens namn kom hem med granar som inte direkt såg ut som om de var tagna ur Kalles jul precis. Hans främsta säljargument var att ”allt blir snyggt med glitter på” och då folk gillade att handla julgran av farsan så  kom de ändå troget tillbaka år  efter år och köpte granar som hade (minst) 2 baksidor.

I mitt föräldrahem hade vi (om morsan hann med) den snyggaste gran man kunde föreställa sig men de flesta år (när morsan som vanligt inte hann vara med) fick vi ta den sista stackars ynkliga och sorgliga ursäkt till julgran som ensam och nedtrampad fanns kvar när julgransförsäljningen avslutades sent dagen före dopparedagen.

Men för att återgå till nutid och vår ständigt återkommande årliga granångest.

Det inte den riktiga julgranen vi söker nu utan det är den som ska stå utomhus från första advent och lysa upp i vintermörkret. Ni vet, den där som antingen blåser bort, snöar över eller får grenarna knäckta när blötsnön övergår till tonvis med isbark. Att vi ens bryr oss om hur den initialt ser ut är något av en gåta men en anledning (förutom lathet) kan vara att den enligt någon outgrundlig tradition troligtvis kommer att stå kvar till framåt midsommar. Då först brukar den kläs av, tas ner och slängas in i någon av våra rasthagar där hästarna njutningsfyllt tuggar i sig den lilla julstämning som eventuellt kan finnas kvar.

Jag menar, eftersom att det är förhållandevis lite folk på vår gård under vintern så är det ju kul om den är snygg även när verksamheten startar i april.

Vilken gran som helst skulle ju egentligen duga. Eller i princip vilket träd som helst. Eller varför inte sätta ljusen i syrenen som ändå står där den står utanför huset?

Men nejdå, djupt tyngda av vår starka  traditioner och en med en rent märklig förmåga att glömma föregående års mödosamma strapatser i vår Sörgårdsskog så kommer vi, antingen i underkylt regn och/eller plumsande i ett par dm blötsnö,  kämpa oss genom snårig och obanad terräng.

Idén att leta gran i god tid under en säsong när det är torrt, varmt och lättsamt härligt att gå i skogen stannar alltid just på idéstadiet och händer aldrig någonsin på riktigt.  Av Tradition väntar vi alltid till när det absolut inte går att skjuta upp granletandet längre och av samma långt gående Tradition så är det aldrig heller bra väder när vi ska leta gran.

Aldrig!

När så mitt stackars protesopererade högerknä efter ett antal timmars slit till sist hotar med att säga upp sig och kräver kaffe och kaka som kompensation så brukar det sluta med att vi tar den gran vi tittade på först.

Den som står precis vid stigen, 5 minuters  enkel promenad hemifrån och som absolut inte dög på vår väg ut på julgransexpeditionen men nu, några timmar senare, framstår som riktigt, riktigt acceptabel.

Det vill säga hyfsat snygg, hyfsat tät, hyfsat grön och ganska rak. Det KAN i och för sig bero på den skymning som alltid infinner sig när vi är ute och letar gran. Precis som nederbörd.

Men som farsan skulle ha sagt, med lite glitter i grenarna så blir den ändå snygg!

Snart är det dessutom dags för oss att ge oss ut för att  hitta den RIKTIGA granen också vilket gör att allt kommer att upprepas minst en gång till.

Och  till sist! Den som kommer med förslag på fuskalternativ som plastgran eller inköp av odlad kungsgran, båda lättsamt hittade i närmaste stad kommer att mötas av största oförståelse. Traditioner är till för att följas även om det ibland innebär skoskav, utmattning, blodvite och träningsvärk.

Vinn en ROSA repgrimma

Vinn en ROSA repgrimma!

Vinn en ROSA repgrimma!

Nu kan du som älskar ROSA vinna en snygg repgrimma i din favoritfärg.

Och gillar du inte färgen så kan du alltid ge bort den som julklapp :)

I detta tråkiga och gråtrista väder så känner jag att det behövs något extra färgglatt som piggar upp oss och lyser i höstmörkret.

Därför tänkte jag anordna en liten tävling här på bloggen där vinsten är just en rosa repgrimma i valfri storlek. (Värde 240 kr inklusive frakt)

Det är som vanligt Stig som  knyter den och han kan även göra den i exakt den storlek du vill om du skickar hästens mått på huvudet.  Och skulle du absolut inte vilja ha en rosa repgrimma så är han absolut inte omöjlig och har många andra fina färger att välja på.

 

För att vinna grimman  så svarar på nedanstående fråga och skriv svaret som en kommentar i detta inlägg. (Glöm inte att lämna dina kontaktuppgifter så att jag når dig om du vinner.)

Frågan: Vilket år startade vi upp Sörgården Kurs och Läger?

 

Dela gärna  blogginlägget på facebook

Jag utser vinnaren den 30 november kl 22.00

Lycka till :)

 

 

 

© 2017 Yvonne Larsson

Tema av Anders NorenUpp ↑