Yvonne Larsson

Hästkurator och människotränare

Månad: juni 2015

Trevlig Midsommar!

MidsommarhälsningVi på Sörgården önskar alla en riktigt trevlig midsommar och hoppas att solen ska lysa på er var ni än befinner er.

Hos oss pågår nu en febril verksamhet inför lägerstarten för att allt ska vara klart när lägertjejerna kommer på måndagsmorgonen. Stallet städas och i förläggningen dammas och skuras det. Beteshagarna ökas på i storlek allt eftersom och  nu är det snart dags att släppa hästarna på heltid. Jag sitter med undervisnings och aktivitetsplanering och längtar till jag får möta mina lägerdeltagare. Det är ju så roligt att få instruera och undervisa samma elever en hel vecka, det hinner hända så otroligt mycket både i ridningen och med hästkänslan på dessa dagar.

Men imorgon, midsommarafton, då ska vi unna oss att vara riktigt lediga mest hela dagen. Vi ska vila, äta och dricka gott och kanske ta en liten tur till någon midsommarstång.

Om jag orkar kanske jag gör en fin midsommarkrans!

Ha det gott alla vi känner, släkt, vänner, bekanta och obekanta. Ta väl hand om er och era kära två och fyrbeningar i denna magiskt  vackra tid!

Och  glöm inte att plocka 7 sorters blommor att lägga under huvudkudden!

 

 

Tips för Dig som ska tävla i OS!

Att vänja sin tävlingshäst vid allehanda oljud och störningsmoment borde väl vara en självklarhet! Jag ska aldrig glömma när jag jag tittade på OS dressyr för en del år sedan och såg hur många av hästarna reagerade jättestarkt och i princip hoppade ur skorna då  det lät i en display när siffrorna i en klocka(resultattavla?) ändrades. Varken då eller nu kan jag begripa hur man kan lägga ner massor av år på hårt arbete och målmedveten träning och komma så långt att man blir uttagen att tävla för sitt land i OS och samtidigt missa en så simpel detalj att vänja hästen vid ljud och rörelse. Det måste ju kännas otroligt surt att få hela tävlingen förstörd av några  relativt diskreta knäppande läten. Och dessutom veta att det är 4 år till nästa gång det går att göra om och göra rätt. Om man ens får vara med då.

Nu säger jag inte att man måste lära hästen att tåla att folk jagar en med motorsågar eller att man ska kunna göra piaff och passage under en jättepresenning, men så mycket enklare det måste vara att prestera på topp med en häst som känner sig trygg med sin ryttare oavsett vad som händer och vilka hemskheter som än dyker upp.

Livet för en häst är ju inte enbart tävlingar utan den ska ju leva och fungera tillsammans med oss i vår värld utan att behöva vara rädd för gräsklippare, brinnande lövhögar och paraplyförsedda människor. Den måste få hjälp att inte vara rädd för bilar, traktorer och cyklister och om den ska utsättas för den stress tävlingar innebär måste den inte bara träna sina kroppsliga färdigheter, den måste få lära sig och vänja sig vid att musik, höga röster ur högtalare, barnvagnar och fladdrande flaggor inte är farliga och eller något att bry sig om.

Det är vår skyldighet som hästägare/ryttare/människa att ge våra hästar ett så harmoniskt  liv som det bara går och det kan vi inte göra genom att undvika omvärlden eller linda in våra hästar i bomull. Eller ja, ska du bo flera mil inne i väglöst land, utan kontakt med omvärlden och aldrig kommer nära en tävlingsplats, trafikerad väg eller trädgårdsälskande grannar så går det ju självklart bra. Du och din häst kommer säkert att må jättebra i er skyddade verkstad och det farligaste ni träffar på är kanske björnspår och lägereldar.

Men lever du som de flesta av oss så är verkligheten en helt annan och då är det en nödvändighet för både din egen och hästens säkerhets skull att du på rätt sätt vägleder den in i samma verklighet som du lever i.

Jag är imponerad över det fina arbete dressyrryttaren Anna W  gjort med sin häst Donna Summer och hoppas att det ska inspirera alla att börja träna sina hästar att tåla den press vardagen sätter på den.

Och kanske viktigast av allt! Din häst kommer inte att bli rädd för displayer när du ska tävla OS nästa gång!

Är du ostämd och felkalibrerad?

Ryttare har ofta en benägenhet att glömma bort att det viktigaste instrumentet för en bra kommunikation mellan sig själv och hästen är ryttarens kropp. Är det instrumentet stelt, ostämt och felkalibrerat så är risken att ridningen mer blir en kompensationsridning där armar och ben likt tentakler hela tiden får göra det mesta av jobbet.

I mina ögon är det bästa du kan göra för alla hästar du ska sitta på är att lägga ner tid och arbete på att öka din kroppsmedvetenhet, balans och följsamhet. Hur gärna vi än vill är inte hästen skapad för att bära en ryttare och även den minsta belastning skapar tryck och cirkulationsrubbningar i hästens muskulatur. Många hästägare/ryttare  lägger ner massor av tid, pengar och engagemang i att hitta den perfekta sadeln, den bästa tränaren och duktigaste hästbehandlaren men glömmer bort det som påverkar hästen allra mest, nämligen sig själv!

Gå på gym, träna yoga eller pilates, spring, cykla eller simma. Använd och bruka din kropp UTÖVER ridningen. Är din kropp sned, spänd eller i dåligt skick MÅSTE du gör något åt det om du vill rida din häst utan att skada den mer än nödvändigt! Och delta i kurser i Centrerad Ridning där fokus ligger på att hjälpa ryttaren att få en oberoende och  välfungerande sits!

Här får du ett videotips på bra rörelseträning för den viktiga muskulaturen runt höftleder och bäcken.

Guldpasta

Guldpasta – Receptet:

  • 0,5 dl gurkmeja (helst ekologisk)
  • 1 – 2 dl vatten
  • 5 msk kokosolja
  • 1,5 tsk nymald svartpeppar

Blanda gurkmejan med 1 dl vatten och sjud sakta i 7-8 minuter på svag värme. Rör hela tiden i kastrullen och späd med mer vatten om det behövs.

Ta bort kastrullen från plattan och rör i kokosoljan och svartpeppar. Rör tills det har svalnat och kokosoljan blandat sig väl i pastan.

Häll sedan upp guldpastan i steriliserad glasburk (glöm inte locket) och förvara i kylskåp.

Hållbart i ca 14 dagar.

 

Gurkmeja är ett utmärkt och prisvärt alternativ till andra antiinflammatoriska medel och många hästägare har upptäckt dess fantastiska effekt på hästens hälsa och rörlighet.

OBS! Det verksamma ämnet i gurkmeja, Curcumin, har inte så  hög biotillgänglighet och upptaget blir rätt lågt om man inte blandar gurkmejan med nymald svartpeppar samt en liten mängd olja. Piperin, vilket är det verksamma ämnet i svartpeppar ökar upptaget av curcuminet med upp till 20 gånger. Oljan gör också att upptaget ökas.

  • Leder och muskler kan med fördel behandlas med gurkmeja.
  • Bra resultat har setts på hästar som har/haft Borrelia/Erlichias.
  • Gurkmeja har laxerande effekt och påverkar även lever och galla i positiv riktning.
  • Modern forskning pekar på att gurkmeja förebygger cancer och leversjukdomar.
  • Ny svensk forskningsrapport visar att gurkmeja ger effekt Alzheimers (läs mer om det här)
  • Används med framgång för att bekämpa inkar och används då både invärtes och utvärtes.
  • Gurkmeja är kraftigt antioxiderande och inflammationshämmande. Verkar positivt för ledvätska, läker och stärker.
  • Läkande på magsår och andra sår både utvärtes(ges invärtes) och invärtes.
  • Kan blandas med vilka örter som helst.

Men det är inte enbart hästar som med fördel kan äta gurkmeja, även vi människor har stor nytta av att inta den.  Testa att göra Guldpasta enligt ovan och gör Guldmjölk, det är faktiskt riktigt gott och även den som inte gillar smaken av gurkmeja brukar utan problem kunna dricka det. Jag brukar även blanda i all mat där det passar, tex grytor och olika röror för att på ett naturligt sätt öka dagsdosen.

Guldmjölk – Receptet: 

Guldmjölk passar till kvällsdryck eftersom varm mjölk lugnar ner nervsystemet och hjälper Dig att slappna av men drick gärna en kopp 2- 3 ggr per dag så får du snabbare effekt.  Gurkmeja är känt för att göra lederna mer flexibla, därför brukar det rekommenderas guldmjölk om lederna knakar.

(1 port)

  • 2 dl mjölk ( ris-, havre- eller komjölk)
  • 1/2 dl vatten
  • ½- 1 tsk gurkmeja-pasta (se recept ovan)
  • 1 krm malen kardemumma
  • 1 tsk honung (lite kanel ovanpå).

Koka upp mjölk i en kastrull. Häll vatten i en mugg/kopp och blanda i gurkmeja, kardemumma och honung. Tillsätt den varma mjölken. Rör om då och då när Du dricker.

Om jag har lite bråttom så  brukar jag  inte använda någon mjölksort utan blandar ut guldpastan enbart i lite varmt vatten och dricker. Det funkar utan att använda andra kryddor och honung också.

Jag brukar även dricka Ingefärsshot 2-3 ggr per dag.

Tänk bara på att börja med en mindre mängd för att vänja dig och magen vid gurkmejan!

Vill du har mer info om Gurkmeja eller andra örters användning får du gärna kontakta mig på kontaktsorgarden@telia.com eller ring  090-211 42

När benen inte längre bär.

 

När dagen kommer då benen inte längre bär.

När stunden närmar sig då Du inte längre är här.

Då det är dags att låta Din själ få finnas utan yttre gräns

och tyngden från en smärtande kropp ej längre känns

Från första dagen till Din sista stund

Du har älskat livet i varje ögonblick och varje sekund

Men dagen då Dina ben Dig inte längre bär

är nu obevekligt och oåterkalleligt här

Med kärlek och varsam hand vi nu Dig över regnbågsbron  för

med vetskap  att Din vackra själ aldrig någonsin dör

Hos oss kommer Du min fina lilla häst alltid att finnas kvar

Med tacksamhet och glädje vi minnet av Dig  i våra hjärtan för evigt spar

Och närhelst jag stannar och blundar jag kan höra när

Du  går till andra sidan på ben som Dig åter bär

 

Sov gott min vän! Nu blir allt bra igen.

 

 

 

 

 

Invigning

Invigning av utställningen Hästen-Säg mig vem du är!

Invigning av utställningen Hästen-Säg mig vem du är!

På Sveriges nationaldag den 6 juni 2015 öppnade Västerbottensmuseet en ny utställning som heter Häst- Säg mig vem Du är! Jag tillfrågades om jag ville säga några ord vid invigningen och fick 10 minuter att tala om Hästen. Att på dessa korta minuter få fram allt som jag tycker är av vikt för hästens kroppsliga och mentala hälsa är ju omöjligt så jag fick komprimera, korta ner och bli både rätt generell och kategorisk. Hoppas ändå att de som lyssnade förstod min mening och avsikt och att jag menade varje ord jag uttalade.

Jag fick även frågan att lägga ut talet här på bloggen då det var många som inte kunde komma till museet idag. Så här kommer det, läs om ni vill och orkar!

Och ta er tid och gå och titta på utställningen! Den är riktigt bra och viktig!

 

Först av allt vill jag säga hur fantastiskt glad jag är över att Västerbottensmuseet tagit detta initiativ och anordnat en utställning där fokus ligger i att Hästen får möjlighet göra sin röst hörd. Här kan den få berätta om sig själv och sin långa och många gånger hårda och brutala historia den haft i människans tjänst.

Här får den också från sitt eget perspektiv berätta hur den upplever den tid den lever i just nu och kanske också samtidigt ge oss människor en och annan tankeställare över hur vi använder och brukar våra hästar i dag. Förhoppningsvis går vi härifrån med några nya insikter, kanske har vi till och med omvärderat en del gamla och oaktuella synsätt och fått några nya idéer för hur vi tillsammans ska kunna skapa en hästvänligare värld i framtiden.

Vi har alla på något sätt en relation till Hästen, denna gåtfulla, vackra, själfulla och till och med ibland skrämmande varelse som inte lämnar någon oberörd. Kanske vi äger, rider eller kör, kanske våra far- eller morföräldrar hade en arbetshäst på sin gård eller kanske vi endast ser den på avstånd genom ett bilfönster när vi passerar dess hage eller tittat på tv för att se travresultaten.  Oavsett på vilket sätt vi mött eller möter hästen så slutar vi människor aldrig att dras till och fascineras av detta otroliga djur.

Ingen kan ju på riktigt veta hur människans första möte med hästen gick till. Det ögonblick när våra förfäder insåg att hästen gick att tämja och användas och inte enbart var ett värdefullt bytesdjur som var relativt lättjagat. Ända sedan den tiden har vi människor på olika sätt ärat och tillbett den, vi har älskat och aktat den och efter bästa förmåga och förstånd tagit hand om den.

Men vi har också under historien missbrukat och våldfört oss på hästen, vi har brutit ner den fysiskt och psykiskt förstört den. Vi har utan empati och medkänsla knäckt dess vilja enbart för att den ska passa in och passa oss, för att den skulle arbeta och tjäna i vår strävan att förbättra och underlätta våra liv. Den har många gånger blivit behandlad och förbrukad som en okänslig maskin och vi har blundat och sett bort när den visat obehag och smärta. Och när den protesterat har vi slagit tillbaka och tryckt ner den.

Idag, i alla fall i vår del av världen, har hästen fått en helt annan betydelse och spelar också en annan roll i vårt samhälle. Vi behöver den inte för att bedriva krig, bruka vår jord och skog eller odla vår mat. Vi behöver den inte längre för att lättare överleva eller få ett behagligare och enklare liv.

När vi numera sätter oss på dess rygg eller bakom den i en vagn är det för de flesta av oss enbart ett fritidsintresse. Vi rider och vi kör den för att tillfredställa vårt eget behov av närhet, motion och spänning, för att få naturupplevelser och utmaningar  och framförallt för att vi vill ha roligt. Ibland är hästen en statussymbol och för många människor även ett sätt att få utlopp för lusten att tävla och hävda sig.

Men vad är då en häst egentligen?

En häst är ett gräsätande, stepplevande flockdjur med en utpräglad flyktinstinkt. Den har under miljontals års evolution anpassat sin kropp och sina sinnen för att överleva på öppna gräsbevuxna marker där varje dag oftast innebar miltals vandring för att leta efter föda och vatten. För detta bytesdjur innebar varje ögonblick en aldrig upphörande vaksamhet för att i tid upptäcka varje fara och hot mot sitt eget och sina flockmedlemmars liv.

Allt hos hästen är specialdesignat för att hjälpa den att överleva. Allt från ögonens storlek och placering, öronens utseende och rörlighet, det otroligt utvecklade luktsinnet, hudens känslighet och det så viktiga smaksinnet. Hästens kropp, inre organ och hjärna är programmerad för att på en bråkdels av en sekund reagera och agera på minsta impuls. En häst är ingen problemlösare eller slagskämpe utan flyr alltid och då i första hand genom att använda sina långa snabba ben för att springa ifrån faran.

Hästen har funnits på denna jord så otroligt mycket längre än människan och även om den moderna hästen idag ser helt annorlunda ut än den lilla rävstora, rådjursliknande urhästen som med sina fem tår fanns för 60 miljoner år sedan så måste vi komma ihåg att den fortfarande finns här. Väldigt nära ytan under den mest välputsade och välryktade av våra tamhästar så hittar vi den. Man behöver bara skrapa lite, lite på ytan så kan vi se zebraränderna.

Så hur förädlad, ansad och putsad vår häst än är så finns den lilla vildhästen där närmare än vad många anar med ett starkt behov av att bara vara häst.

ALLA hästar måste för att kroppsligt och mentalt må bra, få utlopp för sina naturliga och medfödda instinkter och nedärvda behov. Även den dyrbara dressyrhästen behöver få utlopp för sitt behov att tugga i 18 timmar per dag och den kapablaste av alla hopphästar har behov att söka sin föda genom att långsamt vandra flera mil per dag. Även den aktiva trav eller galopphästen vill ingå i en flock där medlemmarna valt varandra och barnens shetlandsponny vill ha en uppgift som den klarar och uppskattas för i sin flock.

Hästar har inga ambitioner att bli den bästa och snabbaste på travvolten eller vinna ära, berömmelse och rosetter på tävlingsarenorna. Det hästar vill är att vara mätt, torr, varm, den vill känna sig trygg och har ett starkt behov att föröka sig för att försäkra artens överlevnad.

IMG_2551

Foton tagna av Karin Engman.

Det betyder tråkigt nog( för oss) att motivationsnivån att göra saker med och för oss egentligen är absolut lika med NOLL. Den trista sanningen är att vi människor inte är så viktiga för hästen, har de tillgång till mat, vatten, livsutrymme och andra hästar så klarar de sig utmärkt utan vår inblandning.

Men så har vi ju ändå någonstans bestämt oss för att hästen ska finnas i våra liv och att vi vill kunna umgås med den. Det är då det fantastiska och nästan magiska händer att detta underbara djur faktiskt är beredd att släppa in oss människor i sitt liv. Den är till och med beredd att bilda flock med oss om vi bara tillåter det och gör det mer på hästens villkor än våra egna.

Vi måste i mycket högre grad anpassa OSS till hästens liv och ge den större möjligheter att få utlopp för sina naturliga instinkter och egenskaper. Dessa instinkter och egenskaper ligger så djupt i hästens DNA att det inte går att ändra eller ta bort dessa hur mycket vi än försöker. Vi kan tex aldrig ta bort hästens flyktbeteende eller naturliga tuggbehov. Inte heller kan vi ändra på en medfödd egenskap och det faktum att en brun häst alltid är brun. Det vi människor däremot tyvärr med stor framgång lyckats med är att genom att begränsa hästens möjligheter till ett naturligt liv, ge den fler beteenden, dvs. oönskade stereotypa beteenden som krubbitning, vävning mm.

Något vi också för hästens skull måste sluta med är att förmänskliga den. Vi måste lära oss att hästar är just hästar och inte kan behandlas som jättestora kramdjur eller bäbisar. De är inte heller pälsklädda, tävlingsälskande varelser som själva skulle välja att befinna sig på våra hopp/dressyr eller travbanor. Inte heller är de likt Disneyfigurer födda med en pratbubbla över huvudet där de uttrycker mänskliga tankar och känslor.

Att ha och visa empati inför hästen betyder inte att vi ska ställa till med mer problem för den genom att kompensera vår okunskap, tidsbrist och dåliga samvete genom att älska ihjäl den. Vi klär gärna på den när vi fryser och ger den mat 3-4 ggr/dag för då är vi hungriga. Vi stänger in den i ett eget rum på natten och inbillar oss att den sover gott tills vi kommer och väcker den på morgonen. Vi ger den vilodagar när vi själva vill vara lediga och begränsar deras umgänge med andra hästar ofta i rasthagar som är alldeles för små.

Lite generellt kan man säga att: Förr i tiden led våra hästar av för hårt arbete och för lite mat. Numera är det största hotet för våra hästar för mycket mat och för lite arbete.

Hästens förmåga att bilda flock med oss människor är unikt för ett flykt och bytesdjur och kräver att vi människor inte missbrukar det och tar det för givet. Vi måste hela tiden utvecklas och utbilda oss så att vi i hästens ögon blir någon att alltid lita på i alla situationer och under alla förhållanden.

Vi måste stå på hästens sida och vara en guide som både ödmjukt och kunnigt och på rätt sätt hjälper och stöttar hästen så att den kan må så bra som det bara går i denna onaturliga livsmiljö vi idag kan erbjuda våra hästar.

Och oavsett om hästen är en högpresterande tävlingshäst, en skogsmulle eller en av våra fyrbenta vardagshjältar ute på våra ridskolor så krävs det att vi tar hand om den genom att se till att vi tar lärdom av historien, tar tillvara på gamla sanningar och samtidigt vara beredd att omvärdera och förkasta det som på ett eller annat sätt leder till ett fysiskt och psykiskt lidande.

IMG_2547Vi måste våga släppa på prestige och statustänkande för att istället utbilda och utveckla oss själva då mycket av den forskning som bedrivs om hästen runt om i världen visar att det är vi människor som måste ändra på oss. Vi vuxna har alla också ett ansvar för att de som är unga idag och att de generationer som kommer ska få lära sig hur en häst ska skötas och behandlas för att må bra och för att den ska kunna leva vid vår sida utan att vi missbrukar den.

Slutligen!

Att kommunicera med en häst är inte att du talar till den.

Att kommunicera med en häst är att ni båda lyssnar och förstår varandra.

 

© 2017 Yvonne Larsson

Tema av Anders NorenUpp ↑