Yvonne Larsson

Hästkurator och människotränare

Inga Hovar Ingen Häst

Foto Horsquality.se

Foto Horsquality.se

”Inga Hovar – Ingen Häst!”

En gammal sanning och klokt ordspråk och  som verkligen står sig och efter helgens föreläsning med Maria Bucht och Kerstin Kemlén från Horsequality så känns uttrycket än mer aktuellt.

Under helgen samlades det i  Sörgårdens teorisal drygt 35 personer som fördelat på två dagar kom för att ta del av ett mycket intressant föredrag om hoven och dess inre. Vi var ett blandat gäng med deltagare från trav, rid, kör och ponnysporten som alla lika intresserat lyssnade och tog till sig av föreläsarnas kunskaper.

Målet med föreläsningen  var att skapa en större förståelse för vad som händer i hoven vid arbete, visa hovkapselns olika strukturer – form, material och funktion samt visa hur hovkapselns delar interagerar med foten inuti. Begreppen stimuli, prestation och användbarhet förklarades också.

Maria Bucht och Kerstin Kemlén föreläser

Maria Bucht och Kerstin Kemlén föreläser

Föreläsningen var  otroligt innehållsrik och  mycket informativ och jag ska försöka mig på en kort sammanfattning av vad som sades under dagen i form av nedanstående stolpar:

Kunskapen om hästens hovar och hur den fungerar har i huvudsak baserats på gammal forskning och i viss mån föråldrade kunskaper. Idag finns en helt annan teknik och möjligheten att mäta och studera rörelse och belastning via olika datorprogram och sensorer har bidragit till att kunskapen om hovens funktion ökat avsevärt och mycket av det man trott sig veta sedan tidigare har fått omvärderats.

En hästfot

En hästfot

Hovens och fotens olika delar visades och dess funktion förklarades. Vi deltagare fick också med egna ögon se samt klämma och känna på en riktig hästfot i form av skelettben och hovkapsel.

Allt i hästfoten är sinnrikt utformat för att klara belastning, dämpa stötar, balansera och skjuta ifrån. Inuti hovkapseln finns förutom hovben, strålben och halva kronbenet även de mjuka strukturerna kötthov, elastiska putan och hovbrosk.

Hovkapseln är uppbyggd i flera olika skikt vilket gör den både elastisk, stöttålig och stark. Inifrån och ut så finns lamellranden närmast kötthoven, sedan kommer den vita linjen och därefter inre och yttre hovvägg. Lamellranden är ”låset” mellan sula och hovvägg.   Om hovvägg och sula  av någon anledning växer olika snabbt, vilket kan hända vid tvära foderbyten, medicinering, fång etc, veckas hoväggen och hoven får ränder/valkar.

Sulan är till för att skydda hovbenet och är också kraftigare och starkare under hovbenet  än längre ut mot tådelen som är mjukare och mer flexibel.

Hörnstöden är en förlängning av hovvägen och bör om den blir för hög tas ner så att den inte klämmer. Ibland kan ”valkar” uppstå vid strålen framför hörnstöden vilket kan vara hovens sätt att skydda en skadad hovled.

Kronranden är en tillväxtzon som skapar hovvägg men har även funktionen så att den vid belastning låser blodcirkulationen i hoven. Därigenom skapas ett inre tryck i den elastiska putan vilket i sin tur ger hoven en vätskedämpande effekt. Kronranden går runt hela hoven och det är av största vikt att den inte verkas av i trakterna.

Strålens triangelformade utseende ger hoven möjlighet att röra sig och vara flexibel på ett ojämnt underlag. Genom att trakterna kan röra sig var för sig minskas risken för frakturer och skador på hovbenet om hästen tex trampar på en sten.

Framhovarna är rundare och större för att bättre kunna balansera upp hästen och bakhovarna smalare och spetsigare för att kunna skjuta ifrån.

En frisk fot har receptorer i hoven som gör att hästen vet var den sätter ner foten utan att behöva se med ögat.

Om hästen skulle få möjlighet att leva det liv den är designad för skulle naturen  effektivt sköta hovvården på egen hand. Enkelt uttryckt så skulle en häst som får i sig rätt mat med nödvändiga vitaminer och mineraler och som får lagom med rörelse på ett varierat underlag i ett lagom tempo ha hovar som nöts lika mycket som de växer. Våra tamhästar får i allmänhet för mycket (och för bra) mat och samtidigt för lite motion vilket har en negativ effekt på hela hästens hälsa.

En häst bör under sin uppväxt få gå på alla typer av underlag för att hoven ska fortsätta vara frisk och stark resten av hästens liv. Så även om en hästfot består av levande vävnad och därmed går att rehabilitera så får unghästar som vuxit upp i en slät hage med mjukt underlag en dålig start i livet vad det gäller hovarna och i och med detta även indirekt sämre förutsättningar att utföra det arbete den är tänkt att göra i framtiden.

Genom stimuli från rörelse och belastning växer hoven hela hästens liv. En normal tillväxt innebär att det växer ut en helt ny hov på ca 7 månader (i tådelen). Trakterna växer mycket snabbare eftersom de utsätts för mer stimuli och det tar ungefär 3 månader för att det ska växa ut en helt ny trakt.

När hästen rör sig fyller hovens delar olika funktioner

När hästen rör sig fyller hovens delar olika funktioner

Om hästens fot är obalanserad genom bristande eller felaktig verkning blir det för mycket stimuli på ett ställe och hoven blir sned, skev och får utflutna hovväggar. För långa trakter kan leda till att dessa lägger sig och/eller blir understuckna. Det blir som om vi skulle gå med högklackade skor med klacken under hålfoten och är hoven för lång och overkad så blir det som om vi måste gå med  flera nummer för stora skor. Detta leder inte enbart till att hästen får ont i fötterna utan även till att den får felställningar/felbelastningar i ben och leder och också en för hög muskelspänning i resterande kropp.

Problemet för hästen uppstår när vi människor vill använda hästen för olika ändamål och nötningen då ökar mer än vad hoven växer. Detta har vi genom lång tradition löst genom att sko hästen. Men genom att spika fast olika beslag, oavsett material,  fixeras hoven och därmed förhindras också hovmekanismen att fungera som den är tänkt. Eller som föreläsarna uttrycker det när vi ” spikar fast golvet på hoven” så tappar hästen möjligheten att på ett ultimat sätt använda sig av hovmekanismen och både horntillväxt och funktionalitet förändras.

Det bästa för hästen är ju självklart att gå oskodd, det kan nog ingen säga något emot, men det är också viktigt att påpeka att vi måste se till individen, vilken typ av arbete den ska göra, i vilken hastighet och på vilket underlag den ska utföra sitt jobb. Och vi som bor där vintrarna mest består av blåis och isgata kan inte låta bli att på något sätt brodda hästen för att på ett säkert sätt kunna rida/köra och träna hästen (eller ens kunna släppa ut den i hagen).

Det viktiga är att vi hästägare är medvetna om hur skoning och verkning (och även bristen av korrekt sådan) påverkar våra hästar och att problem med hästens fötter leder till problem i övriga rörelseapparaturen. Vi måste på ett adekvat sätt kunna väga för och nackdelarna med sko att hästen mot att ha den barfota så att vi kan hjälpa hästen till en så bra hovhälsa som möjligt. I den bästa av världar skulle alla  hästägare ha en så god kunskap och utbildning (och fysik) att vi själva kunde verka, sko och sko av våra hästar så ofta som det behövs. Och även förstå nödvändigheten att ge hästen tid att rehabilitera sina fötter och återhämta sig efter olika kraftprestationer.

I dag råder det en stor brist på utbildade och yrkeskunniga hovslagare/hovvårdare i Sverige vilket är ett jättestort problem som faktiskt i många fall kan leda till rent djurplågeri.  (Denna brist och dess konsekvenser kommer jag att skriva om ett senare inlägg)

Slutligen. Föreläsningen  gav mersmak, det var samtliga deltagare  överens om och de allra flesta ville gärna få en fortsättning/fördjupning för att få ännu mer kunskap i hästfotens hälsa.

Och många fick nog  också en hel del matnyttigt  att prata om med sin hovslagare nästa gång deras häst ska skos eller verkas!

4 kommentarer

  1. Ingrid Andersson

    8 juni, 2017 at 14:45

    Hej!
    Tidningen Ridsport skulle gärna vilja låna en bild av dig, den som visar en kötthov.
    Kan du kontakta mig om detta? Mvh
    Ingrid Andersson, tidningen RIDSPORT

    • Yvonne Larsson

      8 juni, 2017 at 15:32

      Hej! Är det den bild som även har en hovkapsel och hovben med på bilden? Den har jag lånat av Maria Bucht Horsequality så då kanske ni måste fråga henne?
      Jag har en annan bild på en kötthov som jag tagit själv i våras när hon var här och hade kurs sist som jag kan mejla över så att du får titta på om du vill?

  2. Jag tror du skulle gilla de föredrag som kommer hållas bla med Björn Berg, Michael Berg, Erik Lundkvist etc under hösten. Den forskning det föredrag du nämner lutar sig emot är utförd av bla dessa personer, SLU & Chalmers. De har utöver detta även höghastighetsfilmat hästens hov under alla gångarter i alla tempon och även provtryckt hovar på olika underlag. De har även Berkleys forskning och några andra bakom sig. Det de visar är hur man tex kan sko och med vad utan att hämma hästens rörelsemekanik. Maila mig eller skicka ett PM på fb så a jag se om jag kan kolla var dessa föredrag är och när.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2017 Yvonne Larsson

Tema av Anders NorenUpp ↑