Copyright: Stig Nilsson

Copyright: Stig Nilsson

Idag har vår duktiga hästtandläkare Sara Ellevik varit här och träffat två av våra hästar. Den ena är en äldre häst som behöver tandvård ofta, minst 2-3 ggr pr år då den på grund av sina ständigt återkommande foderinpackningar får problem med att äta och tugga normalt. Den andra är ny här på gården och för oss var det första gången vi fick se hur det ser ut i hans mun och höra vad Sara har att säga om hans munstatus. Hon hittade några foderinpackningar som på ena sidan orsakade inflammerat tandkött och kunde också konstatera att han har ett sk vågbett dvs en vågliknande ojämnhet i kindtandradens tuggyta.  Han har i och med det bitit sig själv ordentligt i båda kinderna samt i övre gommen på en sida.

Båda hästarna skötte sig exemplariskt, speciellt vår gamla rutinerade tant. Hennes foderinpackningar var dessutom mycket mindre än förra gången, speciellt på ena sidan och i övrigt så såg hennes mun och tänder helt ok ut. Den yngre och inte så vane killen hade lite svårare att slappna av, speciellt i tungan, och Sara fick pytsa på med mer lugnande några gånger. Hans foderinpackningar rensades upp och Sara slipade ner det som gick. Om ett halvår är det dags att boka in Sara igen för ett nytt besök för bägge hästarna.

Vågbett

Orsaken till vågbett är oftast ett över eller underbett vilket gör att tänderna inte slits jämt mot varandra. Detta orsakar även skarpa vassa tandkanter, hakar, drivning etc vilket i sin tur resulterar i svårigheter att tugga och röra käkarna normalt. Om man inte gör något åt detta kommer till slut skarpa åsar och hakar att skära in i slemhinnor och till och med in i benvävnad med fruktansvärda smärtor som resultat. Behandlingen består av att slipa ner dessa vassa kanter och hakar. Hur mycket man kan ta beror på hur stora hakarna är, var de sitter och hur länge hästen gått med problemet. Vid stora problem kan hästen behöva behandlas av hästtandläkaren med täta intervaller för att få ett bra resultat. Det går inte att slipa bort mer än någon millimeter då hästens pulpa finns ung 4-10 mm under tuggytan och man måste låta både blodkärl och nerver få dra sig tillbaka innan man kan slipa igen. Dessutom kan hästen få väldiga problem med tuggmuskler och käkledsstabilitet om det sker för stor förändring för snabbt. Detta kan t o m leda till att hästen inte kan äta alls pga smärta.

Foderinpackningar

Problem med foderinpackning får hästar vanligtvis vid tandväxling, glesbett, trångställning samt vid hög ålder. Det som händer är att foderrester fastnar mellan hästens tänder och kryper ner mellan tand och tandkött där det sedan fastnar och packas. Inpackningen orsakar inflammationer i tandfickor och slemhinnor och obehandlad kan detta orsaka sk parodontit (inflammation i tandens stödvävnad) och till sist tandlossning. Behandling av foderinpackning består av att tandläkaren rensar, rengör och om möjligt åtgärdar den grundläggande orsaken. Ibland måste även hästen få antibiotika för att häva en inflammation.

Komplikationer orsakade av foderinpackningar

När fodret i inpackningarna ruttnar sväljer hästen ner förruttningsbakterier vilka ställer till väldig oreda i hästens mag/tarmflora med stor risk för fång och kolik. För den som har en häst som ofta får kolik eller fångkänningar är det alltså extra viktigt att inte låta det går för lång tid mellan tand och munhålekontroll! Speciellt om hästen börjar bli lite äldre då foderinpackningar på grund av åldersförändringar i munnen är väldigt vanligt hos gamla hästar. Man kan även fundera på om även eksem och andra hudlidanden kan ha sitt ursprung i att tarmfloran pga av detta blir rubbad och i obalans.

foto Stig Nilsson

foto Stig Nilsson

Hjälp hästen att slippa munproblem!

Naturligtvis och dessvärre finns det massor av andra tand och munhåleproblem som hästen kan drabbas av. Många hästar har tryckskador på laner och fått nedslitna tänder av felaktiga och illa anpassade bett. Karies är inte helt ovanligt längre och den kan få tandfrakturer.

När jag är ute och ETbehandlar hästar så ingår alltid en så noggrann undersökning av hästens huvud som möjligt och i många fall hittar jag spänningar och smärtor som kommer från problem med munnen. Bland annat palperar jag huvudets olika muskler och letar efter eventuella spänningar, oliksidigheter eller smärtreaktioner samt känner efter så att hästen har en normal rörlighet i käkleden. Jag kontrollerar hästens framtänder för att se om den har ett normalt bett eller om den har över eller underbett. Om hästen tillåter det känner jag på insidan av läppar, mungipor och kinder där det ofta finns förhårdnader, ärr eller skavsår. Hästens andedräkt säger också mycket om det finns foderinpackningar eller andra inflammationer.

En häst som av olika anledningar har ont i munnen och/eller tänder får också ofta problem på andra ställen i kroppen. Det kan vara spända och ömma nack- och halsmuskler, snubblande gång, sämre hoppförmåga, kortare steg mm. Jag har till och med träffat en häst vars krånglande bakknä helt klart kunde relateras till en rejäl foderinpackning och som blev mycket bättre efter tandvård.

Hästens munstatus är otroligt viktig för hur den mår, både fysiskt och psykiskt och jag rekommenderar ALLTID hästägaren att vid minsta misstanke om något munlidande ta kontakt med en utbildad och kunnig hästtandläkare. Det kostar en del men det är väl använda pengar att hjälpa sin häst att få en frisk mun! I förlängningen är det en investering för framtiden och kan spara in mycket onödigt lidande, förlänga hästen livslängd, förbättra livskvalitén och avsevärt öka hästens prestationsförmåga.

Inför obligatorisk kontroll av munstatus!

Tyvärr är det många som inte kollar upp hästens tänder förrän det blir problem med ridning eller körning. Kunskapen om hur det ser ut i en hästmun är ofta väldigt liten och istället byts bett och annan utrustning ut många gånger innan man åker till en tandläkare.

För hästens bästa så borde det vara obligatorisk att kontrollera munstatus innan man köper eller säljer en häst. Jag tycker också av samma anledning att försäkringsbolagen borde ersätta för hästtandvård på samma sätt som för veterinärvård. Även om det blir allt vanligare att anlita hästtandläkare så drar sig tyvärr många för att boka tid för sin häst pga den höga kostnaden och inte förrän det uppstått ordentliga problem och ibland oreparerbara skador får hästen den hjälp den borde fått mycket tidigare.

 

 

 

Ordlista för nördar!

Jag avslutar detta långa inlägg med en ännu längre ordlista där olika vanliga begrepp och förkortningar som hästtandläkare och veterinärer använder sig av. Kanske någon tycker att det är lika intressant som jag?

Ordlista och Anatomiska begrepp rörande hästens munhåla och tänder

Alveol – Ficka i käkbenet där tandens apex och reservkrona finns.

Apex – Den del av tanden som är längst ifrån tuggytan, saknar emalj.

Canintand (C1) – Annat ord för beten/hingsttanden. 0-1 i varje kvadrant.

Cement – Det mjukaste av kindtandens tre hårdvävnadstyper. Förväxlas ibland med tandsten.

Dentin – Tandben, mellanhård hårdvävnadstyp, finns i samtliga tänder.

Emalj – Omsluter inciciver och vargtänder samt förekommer i specifika regelbundna mönster i kindtänderna. Mycket hårt, vitt till gråvitt.

Gingiva – Tandkött.

Gingivalsulcus – Fåran mellan tand och tandkött

Inciciv (I1,I2,I3) – Framtand (avbitartand), 6 i ök och 6 i uk. 3 i varje kvadrant.

Infundibula – Strutformad emaljstruktur i inciciver och överkäkskindtänder.

Interdentalområde – Laner; Tandfria området mellan inciciver och kindtänder.

Krona – Den i munhålan synliga delen av tanden.

Mandibula  – Underkäken

Maxilla – Överkäken

Molar (M1,M2,M3) – Bakre kindtand/tuggtand/sidotand. 3 i varje kvadrant.

Parodontalligament – Miljontals små trådar som håller fast tanden i alveolen.

Parodontium – Tandens stödjevävnad; parodontalligament och alveol.

Premolar (P2,P3,P4) – Främre kindtand/tuggtand/sidotand. 3 i varje kvadrant.

Primärdentin – Dentin som bildats innan tandens frambrott. Ljusgul.

Pulpa – Hålighet i tanden vari blodkärl och nerver finns.

Pulpaspår – De svarta streck som ses i tuggytan, varunder pulporna finns.

Reservkrona – Den del av tanden som innehåller emalj men som ännu ligger dold i käken.

Sekundärdentin – Dentin som bildas efter tandens frambrott, t.ex i pulpaspår. Svartbrun.

Trigonum – Det tandfria området bakom sista kindtänderna; omslagsstället mellan över- och underkäke

Vargtand (P1) – Liten tillbakabildad tand framför första tuggtanden, oftast i ök.

 

Behandlingar

Avlastning – Försänka tandytan så att tanden ej kommer i kontakt med sin antagonist vid tuggning.

Duraphat – Fluorlack som skydd över slipkorrigerade ytor och vid kariesangrepp.

Elyzol gel – Antibiotika (metronidazol)för lokalbehandling i munhålan.

Endodonti – Behandling av tandens innanmäte, lagningar.

Extraktion/Extrahera – Dra ut (tand).

Mycostatin – Mot svampinfektioner i munhålan t.ex vid tryckskador.

NSAID – Antiinflammatoriska preparat (ej cortison) tex metacam/fenylbutazon.

Ortodonti  – Tandreglering/förflyttning av tänder.

Probiotika – Fodertillskott med goda bakterier som främjar god tarmflora, tex Propaste, ProEquo.

Profylax – Förebyggande.

Progressiv extraktion – Låta tanden jobba sig ut själv under det att den hålls utanför tuggfunktionen.

Sedering –  Lugnande.

 

Bettyper

Frontal överbitning – Framtandsöverbett, underkäksinciciverna för långt bak.

Frontal underbitning – Framtandsunderbett, underkäksinciciverna för långt fram.

Neutralbett – Underkäken vare sig för långt bak eller fram.

Normalbett – Korrekt möte mellan kindtänderna i över- och underkäke.

Postnormalbett – Kindtandsöverbett, underkäken för långt bak.

Prenormalbett – Kindtandsunderbett, underkäken för långt fram.

 

Positionsangivelser

Anterior – främre

Apikal – i området för tandens apex (det som efter rotutveckling kan kallas rotområdet)

Approximal – emellan, kontaktytan mot granntanden

Buccal – mot kinden/rörande kinden

Caudal – bakre/bakåtsyftande

Central – i mitten

Central – i mitten

Coronal – omfattar tandens krona

Frontal – främre/framåtsyftande

Hök – höger överkäke, andra kvadranten

Huk – höger underkäke, tredje kvadranten

Lateral, lat – mot hästens/munhålans sida

Lingual – mot tungan, rörande tungan

Medial, med – mot hästens/munhålans mitt

Mesial – mot tandradens centrum (I1)

Ocklusal – i/på tuggyta

Ök – överkäke

Palatinal – mot gommen, rörande gommen

Posterior – bakre

Rostral – främre/framåtsyftande

Uk – underkäke

Vök – vänster överkäke, första kvadranten

Vuk – vänster underkäke, fjärde kvadranten

 

Problem och sjukdomar

Aplasi – Avsaknad (av tand).

Betselöverslitning – Skada på första egentliga kindtänderna orsakat av bettet.

Decubitus – Tryck-/belastningsskada.

Diastema – Mellanrum mellan tänderna.

Drivning – Tandstruktur som pga ofullständig/felaktig slitning styr tuggrörelsen.

Dysplasi – Avvikande form eller struktur (av tand).

Elongering – Förlängning, ohindrad överväxt.

Foderinpackning – Foder packas in mellan tänderna.

Gastrophilus – Artnamn för styngfluga/styngflugelarv.

Gingivit – Inflammation av tandköttet.

Glesställning – Avstånd mellan tänderna.

Hake – Tagglikande struktur på första/sista kindtänderna pga över/underbett.

Låsning – Tandstruktur som pga ofullständig/felaktig slitning låser tuggrörelsen.

Oligodonti/Övertal – Extratand.

OMLA – Ocklusal-Medial Lateral-Anterior; nedslitning av P2or mot bettet.

OTR, omvänd tuggrotation – Förändrad tuggrörelse där framåtglidningen av underkäken hindras.

Parodontit – Inflammation av tandens stödjevävnad.

Pulpablotta – Pulpan blottad (oskyddad) tex vid fraktur.

Ramp – Skateboardrampliknande struktur på första/sista kindtänderna pga under-/överbett.

Rotation – Vridning av tanden. Orsakas av felaktig belastning av parodontiet.

Rotspetsabscess – Rotböld.

Saxbett – Felaktig tandförslitning som orsakar starkt lutande ocklusalplan.

Skarpbett – Ojämn tandförslitning som leder till vassa kanter som skadar vävnad.

Stomatit – Inflammation av munhålans mjukvävnader.

Tandvandring – Förflyttning av tand. Orsakas av felaktig belastnng av parodontiet.

Trångställning – Tänderna får inte plats att komma fram korrekt, hamnar inte i linje.

Trappbett – Kraftiga nivåskillnader mellan olika kindtändernas tuggyta.

Vågbett – Mjukt vågliknande ojämnhet i kindtandradens tuggyta